Mommo
Jag drömde om mommo inatt.
Jag var i deras hus, uppe i vindan så kom mommo gåendes på vägen, var precis hennes gångstil, hon hade sin bulamössa och sin rosa-gula jacka på sig. Jag började knacka i fönstret, hon hörde inte, jag sprang ner och kramade henne där hon stod med öppna armar. Jag sa något i stil med att har du äntligen kommit tillbaka. Hennes händer var varma men då kände jag att hennes ansikte var kallt, jag blev rädd och förstod att hon inte hade kommit tillbaka för att stanna. Jag kom på att hon var död, hon hälsade bara på. Drömmen tog slut.
Jag vill också drömma om mommo, har inte gjort det alls efter att hon försvunnit. Hatar ordet "dött". Jag vill inte använda det i samma mening som Mommo. Det känns helt fel.
ja, jag vill också drömma mer om min mor, har bara haft henne engång i några sekunder i drömmen:o(
Lisa, visst känns det som härligt o lite kusligt att drömma om mmmmommo- man vill att det ska vara sant att hon inte är borta, att hon bara varit nånstans ett tag...sa det till moffa i veckan, när vi kollade mommos bilder i moffas dator ;o)) jaa du läste rätt, Rune har gett hans gamla dator till moffa, där är hans bilder med mera, kanske han tar internet också;o))alltså sa t honom när vi kollade bilder på mommo, kändes så overkligt att hon inte finns i sin gulliga kropp nåmer...
Jaa, det är fortfarande ofattbart :(
Men vi kan ju inte göra något åt det så det är bara att vara glad för att man får träffa och krama om henne i drömmarnas land. Lotta, du kommer nog också drömma om henne snart.
