Ett år.

Idag är det ett år sen vi fick se våran älskade Charlie för först gången, på ultraljudet. 17 augusti.

Idag är det ett år sen älskade mommo föll ihop av en stroke och fortsatte kämpa tills alla fick säga hej då till henne.

Jag var så lycklig men ändå helt förstörd.

Mommo vi tänker på dig varje dag och jag önskar så innerligt att du hade fått stanna hos oss många många år till.

Jag önskar så in i norden att min son skulle få växa upp med dig i hans liv.

Vi saknar dig, mer än du kan ana.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0