.
Två inlägg på en och samma dag, inte illa!
Jag tänkte fortsätta på samma spår...mamma :D Haha!
Först ska jag bara säga att lillen har börjat sitta på rumpa nu, helt utan stöd för några dagar sen. Men han sitter ändå mest på knä :)
Jag tänkte fara och flänga men det får bli en hemma dag ist. Vi gör nästan alltid nått och ibland är det skönt att bara vara hemma och mysa.
Nu har lillen blivit så mysig och gosig igen, som han var innan. Alltså innan han började stå och härja så mkt själv. Han har inte alls velat kramas på samma sätt nu under hösten men nu har jag fått min mys pojke tillbaka :D Älskar att hålla om honom och sen när man får kramar och pussar tillbaka så blir det ännu bättre, min lilla unge <3
Ja, jag tänkte på mamma igen..
Om varför hon är bäst.
Nä, men dom flesta (kvinnor tänker jag på då) som fått barn brukar nog få en annan relation till sin egen mamma då. Nu har man själv fått bära på sitt barn, sitt allt. Och man vet nu hur speciellt det är att vara gravid, se sin mage växa, föda och få sitt barn på bröstet. Man ser hur sjukt mycket man älskar sitt barn, man förstår äntligen hur mycket sin egen mamma älskar sina barn. Bandet mellan mamma och barn är speciellt. Barnen växer i våra magar och i dom flesta fall är det mamman som fortsätter att vara hemma med barnen. Det är inte så lätt att "lämna" sitt barn som man burit på i 40 (+3 i mitt fall) veckor. Navelnsträngen klipps på bb men en osynlig finns kvar, hehe.
Och min mamma..hon är en så fin människa. Den bästa mamman och min mamma-förebild är hon. Min egen mamma. Jag vill vara en lika bra mamma som hon har varit, det kommer jag nog inte bli. Men att försöka tänka och göra som hon har gjort ska jag också eftersträva. Fast jag kommer ha lite mer regler ;-) Mamma har varit så snäll så hon aldrig haft hjärta att ens be oss tex städa hemma. Sååå snäll kommer inte jag vara, lite ansvar måste man lära sig! Men kan ni förstå hur fint hjärta hon har?
Pengar hade vi inte i överflöd. När man är liten vill man ju ha massor och kunde bli sur/ledsen när man inte fick så mkt och var avundsjuk på dom som hade och fick massor.
Men nu när jag är vuxen är jag tacksam över att vi inte varit bortskämda. Det har lärt mig att vara tacksam. Det kan inte alla vara, det ska gudarna veta...
Tacksam över att ha en alkis pappa, det har gett mig många erfarenheter.
Jag tror inte jag hade kunnat vara tacksam över medberoende livet om inte mamma hade varit så jäkla godhjärtad och alltid visat sin kärlek åt oss. Fast hon hade ett h-vete med pappa så var hon ändå alltid glad. Kan ni fatta det!? Hon var alltid glad ändå. Innerst inne var hon nog ledsen men det gick aldrig, a l d r i g ut över oss.
Jag är så tacksam över min fina mamma som alltid är så snäll. Så det är väl inte konstigt att det känns mest naturligt om hon tar hand om mitt barn om det behövs.
Mamma har bra, sunda värderingar här i livet och det är ju något jag vill föra över till min son. Eftersom jag anser att hon är den bästa mamman som finns så vill jag självklart att Charlie ska få vara med henne så hon kan ge sånt som inte jag kan. Hon är aldrig (väldigt, väldigt sällan) arg, höjer inte rösten, är lugn, varm, harmonisk och alldeles alldeles underbar min virr-mamma :-)
Jag vill att INTE att Charlie ska bli bortskämd. Jag vill inte ge honom allt han pekar på. Jag vill inte att hans rum ska se ut som nån jäkla leksaksaffär! När han blir större kommer jag satsa mer på pyssel och kreativa saker än leksaker. Klart han kommer ha leksaker också men ett barn behöver inte ha miljoners grejer.
Jag kommer nog inte köpa nån julklapp åt honom, kanske ett fint halsband som han kan ha när han blir större. Han kommer ju få julklappar av andra och min sambo delar inte samma åsikt som mig....suck...! Killen som blev missnöjd när han fick FEL skoter som 10-åring eller hur gammal han nu var.... En annan hade blivit överlycklig om sin pappa hade en sån överraskning i garaget! Och SÅ vill jag aldrig att Charlie blir. Speciellt inte om det handlar om något så billigt som en skoter :p Feeel bil eller tröja kommer han säkert gnälla över men köper jag en skruttskoter till honom vill jag att han blir glad :D
Nä, det är lätt att tänka och ha en teori om föräldrarskapet och det är nog bland det svåraste som finns.
Min sambo tänker mkt på vad han ska köpa till gossen och jag tänker mer på vilka minnen han ska ha från sin barndom som vuxen. Jag vill att han ska bli en man (inte en jävla mansgris!!!!) som är ärlig, snäll, glad, stark, empatisk, ska kunna förstå andra människor och inte bara se sig själv. Jag vill att han ska vara den som pratar med den utstötte och säger nej till mobbare. När han skaffar en tjej (eller kille...?) ska han behandla henne med respekt och aldrig förvänta sig att hon ska göra allt i hemmet. Han ska lära sig att städa ;)
Oj oj oj vilket jobb jag har framför mig som mamma! Jag tror jag säger upp mig på mitt jobb och stannar som hemmafru så jag hinner lära min son att bli en riktig man :p Nä, jag skoja bara om det sista.
Haha hoooooffffff vilket inlägg! Grötigt och töntigt :D
Men Charlie sover och jag har inget vettigt att göra.
Allt jag vill ge min son går inte att köpa för pengar. För att göra historien kort.
Nu vaknade min gosse, hej!
hojja vad du skriver eller tänker klokt..alltså om hur du vill uppfostra gossen, men jösses vad mina kinder är våta när jag läste det du skrev om mig....jag satt fast i taket..kunde knappt komma ner :) (så mkt höjde du mig) o hade inte taket funnits, hade jag svävat upp i rymden:o) Har jag verkligen varit sån, roligt att höra...jo det där med regler o gränser var inte min starka sida/ jag minns att när jag väntade Nina, så tänkte jag att jag o P borde prata igenom hur vi ska uppfostra barnen, men så blev det aldrig av att prata, kom att tänka på det igen nångång när ni alla var födda o livet var ett h-te...o då var det som ingen idé nå mer..ja ja men tack tack för dina fina ord, jag älskar dig o din underbara son
Alltså fan vad liknande tankar vi har om hur man ska uppfostra sina barn. Jag är helt emot att skämma bort Max och Fredrik han vill ju i princip ge Max allt ! Men jag tänker så här, när man tänker på när man själv var liten så kommer jag inte ihåg nå grejer alls som jag hade utan det jag kommer ihåg det är alla minnen. Allt kul som man gjorde tillsammans med familjen, vara i stugan, åka ut med husvagn, fiska och åka slalom och allt sånt. Det är ju sånt man vill att ens son ska uppskatta och inte bara en massa saker. Och samtidigt om man ger han allt han vill ha så kommer han ju aldrig uppskatta det lika mycket som han hade gjort om han väl får längta efter något. Nä man ska lära barnen värdet av pengar! Och sen är det ju bara nyttigt för barnen att när dom väl blir lite större få jobba och sedan köpa det dom vill ha och sedan känna sig nöjda och stolta över att dom har slitit för att få vad dom nu ville ha.
ÅÅh nu hann jag tyvärr inte lsäa allt men t'nke bara skrva att leksaker är överskattat ;9 Ungarna här leker ändå med allt annat som inte är leksaker :)
