.

Hejhejhej!
Onsdag va?

Här är vi sjuka hela buten, febern börjar sjunka men finns ännu kvar och då har vi haft det i en vecka också. Första dagarna hade jag bara feber vid lunchtid(!) men på söndag slog den till på mig och gossen ordentligt och detta var Charlies första feber i hans liv. Han hade över 39 grader stackarn, jag har haft 38 som mest men jag känner knappt inte av det fast jag haft feber nu i några dagar. Jag är inte så känslig (som min karl som gnäller som bara en sjuk karl kan göra fast han hela tiden haft lägre feber än mig, hahaha) och kör på men försöker ta det lugnt så jag blir frisk snabbare. Det börjar bli rastlöst att bara vara hemma men mysigt tycker jag att det kan vara ändå :)

Charlies förkylning har spökat i typ 2 v innan febern slog ut. Det är nog därför han skitit som en demon den sista tiden och jag gissade att det var för att han var krasslig och det har avtagit efter 39 graders febern. Den behövde slå till ordentligt.

Så typiskt, förra veckan pratade just jag och min sambo om att Charlie aldrig haft feber vad vi visste om i af... Så fick han det som ett brev på posten :)

Det är även första gången vi fått uppleva en riktig gnällunge och 2 jobbiga nätter som han vaknat och varit ledsen. Väldigt påfrestande för oss som inte alls är vana vid att ha det så. Medalj till alla föräldrar med barn som ofta är ledsna, att ni orkar! Hans humör har varit extra hett och det har varit lite besvärligt att söva honom vissa kvällar då han blivit sååå förbannad hur trött han än varit och bara velat ställa sig mot sängen och hoppa. Det är trist att Charlie ska behöva bli ledsen innan han somnar.

Han är alltid envis och vet vad han vill. Men med denna förkylning i kroppen så är han ändå lite envisare och vill allt lite mer :-)

Skönt att det verkar vara på bättringväg i af!

Han har varit glad ändå och busat på nästan som vanligt om dagarna. Lite extra mys har han kunnat bjuda på och det gillar jag :)

Annars utvecklas han hela tiden och det är så kul att se allt nytt.

Det känns som skryt när jag skriver ner allt han gör men vad ska jag annars skriva om och så har jag varit värdelös att skriva i "mina första år" boken så det är bra att jag skriver ner det nånstans. Och så är allt nytt han gör stort för mig :)

Nu pekar han på saker han vill ha och brukar också säga " e de?" och pekar på saker och jag tolkar det som att han vill veta vad vi har för ord på olika saker. Det känns som att han börjat förstå att allt har ett namn.

"Äta" har han börjat säga vid matbordet med ett halvstumt ä. Det är det senaste jag kommer på just nu :)

Grabben somnade nyss och jag tror att jag ska sova en sväng jag med. Tja!

(ps, så mysigt att ha levande ljus nu på morgonen och kvällarna när det är mörkt. Älska mörkret!)