.

Ja, förra inlägget skulle ju upp igår och det funkade såklart inte att ladda upp massa bilder, så jävla störande!

Jag tycker att det lilla problemet vore vara fixat, blogg appen har ändå funnits ett bra tag nu. Fast det kanske finns nån uppdatering som jag missat?

Och igår tog ju våran lilla prins flera steg, om och om igen! Han mjukstartade med 1-2 steg sen tog han 3 steg flera ggr och avslutade sin show med 5 hela steg mellan mig och lillsyrran :) Så himla kul! Både jag och lillens moster satt med fuktiga ögon, hehe.

Jag har svårt att föreställa mig honom att gå omkring själv, det kommer ju se helt galet ut :D Snart är han 1 år, så konstigt...han är ju våran lilla bebis <3

Vaknade halv 9 idag..usch kändes som att klockan var 5 eller nått. Stor skillnad från att vakna halv 13 och halv 9 vill jag tala om för er!

Till något helt annat. Vågen visar 51 kg fast jag ätit som en jävla gris länge nu men magen ser precis ut som när jag var i v.21! Haha. Bröd till frukost, pasta och sånt till middag och karra varje dag nu i byn = svullen mage. Usch, man sväller så mkt när äter sånt varje dag. Jag längtar till att träna, helt otroligt att dom orden kommer från min mun.

Nu börjar det bli dags för frulle.

Få se nu om det går att ladda upp nån bild.

Nu är det dags för en uppdatering tycker jag.

Julen har rusat förbi, skönt tycker jag.
Självaste julafton var väl inte så speciell, enda ovanliga var väl att tomtarna kom (3 st tomtar!) och alla fick öppna julklappar.

Tycker att dom här mellandagarna har varit mkt mysigare. Vi är fortfarande i byn, sen en vecka tillbaka. Så himla skönt. Det biter lite i magen när jag tänker på att vi snart (exakt när vet vi inte) ska åka till stan. Tomt och trist i lägenheten, blä!

Och guuud vad jag har sovit som en gris dessa dagar. Vaknat vid 12-13 vissa dagar, som idag t ex. Lite ångest men skönt är det.

Inatt var det full måne som fan och jag har sovit som en riktig kratta. Först spelade vi bordshockey till 01 kanske. Och sen har jag vaknat flera ggr, det drar och kryper i kroppen och samma vanliga trötthet känns inte såna här nätter, väldigt irriterande när jag vart halvtrött hela dagen. Nåja, jag fick sova till 12, 13? Imorgon ska jag upp tidigare.

Lillen vaknade också vid 22 och jag försökte söva om honom säkert en halv timme. Han låg så snällt, slumrade till då och då men sen låg han bara och kollade i taket. Kvällen innan vaknade han för att skita och jag tänkte att det var samma igår så vi gick upp. Han var lugn, satt bara i min och mommos famn ända fram till halv 1. Vi spelade ju så han fick sitta med mommo. Jag tänkte att det kanske är nån tand på gång men han kanske också stördes av månen.

Lillen var ju sjuk på julafton och dagarna där i kring. Jag säger bara oooh my gaaad! Han skulle vara i famnen hela tiden och andra dög inte alla gånger. Så det var väl därför julen inte var speciellt mysig. Han hade över 39 graders feber nån dag, snorig och hostig så han orkade inte göra så mycket. Han stod upp (bredvid mig såklart) nån minut/dag men orkade inte busa desto mer. Nån kväll efter alvedon fick han lite energi och kröp runt lite med kusinerna. Men nu är han bara lite snorig och hostig och våran son är sig själv igen, jag saknade honom väldigt mycket! Funderade på adoption där ett tag...

Det som var mest påfrestande var att han knappt åt något dessa dagar. Massa vatten drack han men inte ens omman ville han ha. Det känns inte bra när ens lilla unge inte äter. Och mina regler när mitt barn är sjuk så finns inga regler! Då får han sova med oss, sova när han behöver, äta på natten och vad som helst! Vi har fallit ur rutiner förr och brukar komma tillbaka till dom hur lätt som helst, så det gör inget. Är man sjuk ändras behoven.

-30 har det ju vart nästan varje dag så vi har inte vart ut i onödan. En kväll var jag tvungen att prova nya familjemedlemmen (skoter) trots kylan och en kväll åkte vi skrillor. Ikväll blir det bastu hos grannen och imorgon ska Charlie få lite friskluft för första gången på 1 vecka, det kommer göra gott!

Nu sitter jag i soffan, mamma och Berko stickar kjolar till sina flick-barnbarn, Hilma är på besök, Saga och Ella leker häxor som dricker blod, Tony och Tjalle vilar. Nu kom Ante igen. Nu ska jag göra något, typ äta? Snart är det 2013 och min grabb fyller snart 1 år :))) !

Nu blir det bilder, dom flesta är från instagram (mcitalo heter jag där, välkomna!) så dom som följer mig där och läser här får det lite tråkigt, tjaaooo!

https://cdn3.cdnme.se/cdn/9-1/385436/images/2012/pic_50e00824e087c35c9c6e887d.jpg" class="image">

Jag började lite smått att skriva om förlossningen på datorn men lillen är sjuk (snorig, lite hosta och fått feber idag) och vaknar till lite då och då så jag fortsätter nån kväll när det är lugn och ro.

Jag kanske vore lägga mig nu ifall han kommer vakna fler ggr under natten och få så mkt sömn som möjligt...? Jo, snart.

Sist han var jätte snorig sov vi i soffan en natt. Jag sov sittandes med Charlie i famnen så han också nästan satt upp så att det inte skulle täppas igen och han sov sött hela den natten, faktiskt jag med. Lutade huvudet bakåt och snarkade på. Man gör verkligen vad som helst för sina barn.

Innan han somnade var han så trött och matt. Det gör ont i mammahjärtat när lillen är sjuk. För att erkänna hur töntig jag är så grät jag lite när han ramlade ut från sitt älskade sopskåp (såg lite kul ut faktiskt) medans jag gjorde omma (välling) till honom och han blev mer ledsen än vanligt när han slår sig och då blev jag det med, haha. Så var han samtidigt så ynklig och matt och det kändes i mitt hjärta.

Ja, jag är en tönt som är så jävla känslig så det är pinsamt. God natt!

Såja..då försvann den mättnadskänslan av den mättande moroten. Ge mig mat!

Hej bloggen.
Lillen sover och jag har just ätit frukost..eller "frukost". En jävla morot! Man blir så mätt. Inte! Nä men när jag drack vatten så kände jag lite mättnad.

Nu tror ni att jag äter en morot till frukost/lunch för att jag bantar. Näääe, det är inte min melodi. Vi har nämnligen ett näst intill ekande kylskåp, det blir ofta så när jag är fattig. Min sambo Ove sundberg gillar inte att slösa pengar på mat!? Nää jag vet inte. Men när jag har pengar (som jag alltid har! förutom nu, har ingen aning hur mina pengar försvann så snabbt denna månad, jag har inte ens köpt något!!!) så finns det alltid lite att välja bland i af.

Så vet jag inte vad jag ska käka till frulle. Mjukbröd äter jag nästan aldrig till frukost/kvällsfika, oftast när jag är i merta, då tillåter jag mig det. Och till hampis såklart som jag äter ofta :D Knäckebröd brukar jag äta men känner mig lite less på det..eller mest less på att skära tomat faktiskt, haha! Och utan tomat är det inte lika gott. Fil och flingor känns för sockrigt (dubbelmoralslisa som ändå äter godis typ varje dag) och gröt har jag ätit mig less på och skämt bort mig själv med att ha i blåbärssylt och det är så dyrt för att ätas varje dag.

Startar alltid dagen med en kopp grönt te. Sen väntar jag ett tag innan jag ids äta. Finns det karra så äter jag det.

Några ideér på god frukost?
Hatar att skära och hacka grönsaker/frukt. Så jävla tråkigt.

Smoothie är ju gott men dyrt med bär tycker jag.

Äh, fortsätter väl snart med mina knäckisar. Synd att vi inte har en grill runt hörnet. Hade jag kunnat rulla dit varje dag, hihi.

Jo, lillen lärde sig att säga "kaka" för nån dag sen! Himla kul! Ja jag är en hemsk mamma som ibland ger mitt barn onödigt socker. Jag tycker verkligen att det är dumt och onödigt-men gör det ändå! Som sagt, Lisa Dubbelmoral Mäkitalo.

Mmm...det var allt för tillfället.

Imorse:

Hej igen!
Jag åt popcorne och godis tills jag blev mätt.
Jag är så jävla hälsosam!

Tänk om jag kunde sluta med allt skit?
Karra, läsk, popcorne..ja allt snask. Det är jobbigt att vara en gottegris.

Familjen lär nog tro att jag är julegrisen och kommer väl slakta mig och göra julskinka av min flärreröv.

Ååååh, det var nåt annat jag skulle skriva men jag glömde bort vad! Kommer fan inte ihåg, återkommer om hjärnan vaknar.

Vill sola och hämta en fet burger.
Har velat nu i 30 min och kom nog fram till att skita i det och bara sitta på min feta röv och fortsätta kolla kvällens avsnitt av greys anatomy som jag missat mer än ett år. Kan inte slita ögonen från teven. Förbjuden frukt är godast.

Hej bloggen.
Jag vet att min blogg är svintråkigt men vafan, that's me.

Idag har vi bara varit hemma. Inte gått ut genom dörren alls. Rätt så skönt faktiskt!

Lillen vaknade redan halv 7 imorse, snaaark. Hans säng står tätt intill våran, närmast mig och jag sover alltid just i kanten = jätte nära mitt barn.

Han har nog varit vaken en stund innan jag vaknade, jag sov som en jävla stock. När han vilar på dagen och sen när han vaknar brukar han ligga kvar i sängen och prata för sig själv och jag gissar att han gör så på morgonen också. Det brukar oftast dröja innan han börjar gnälla..och gråta.

Idag vaknade jag av att han grät. Han grät så där som när han gråtit en stund. Jag måste vart helt jävla borta alltså! Jag tror jag var helt inne i min dröm som var så jävla konstig och jag trodde det var på riktigt. Jag drömde att mamma hade en sköldpadda. Med vingar. Som kunde flyga. Alla tyckte jag var retard som inte visste att sköldpaddor kunde flyga, daaah! Sen skulle vi, massa merta tjejer/kvinnor på middag/spa i happis. Jag var ful och hade sunkiga fula kläder medans alla andra var party fina, skit irriterande! Mamma skulle gå först på spa't. Det började med att hon skulle ta ett varmt bad. Mitt i matsalen där vi andra satt och åt! Så avslappnande... Jag skulle på ikea också och när jag kom fram kom jag på att jag inte hade något att köpa där och hade inga pengar, en lååång resa i onödan. Väl hemma i mtj igen så var jag ensam i huset, nån full gubbe kom med full fart in på våran gård med sökande blick i en orange veteran bil. Jag blev rädd. Plötsligt kom det nån! Jag blev rädd och trodde det var gubben men det var bara mamma och jag sa att hon skrämde mig när jag inte hörde att nån gick in genom dörren. Ja, en lite konstig dröm, precis som det brukar vara.

I allafall! Stackars Charlie som inte riktigt kunde väcka sin mamma. Jag brukar vara rädd att något ska hända mig när jag och Charlie är ensamma. Att jag ska tuppa av eller något. Han kan ju inte göra nått då, vilken panik för honom. Undra vad han skulle tänka. Usch, han hade nog gråtit tills han svimmar om jag dött eller nått. Om nått sånt skulle hända så hoppas jag att nån granne snabbt skulle reagera så lillen inte skulle behöva vara rädd. Fy så hemskt, hoppas det aldrig händer när han är så här liten och inte kan göra något.

Nåja, sen vid 9 somnade vi båda igen och sov säkert 1 och en halv timme. Åt gröt och tog ett bad. Trött blev han igen vid halv 2 och sov till halv 5 och somnade vid 8 idag. En riktig slö dag! Nu kanske jag ska dra och sola, nått kan man ju försöka göra åt sitt fula tryne. Tja!

Så här brukar han ligga och chilla när han är nyvaken, mitt lilla troll.

Hej.
2013 ( om inte jorden går under, får fet ångest av blotta tanken!) tänkte jag (ännu en gång) bli mer hälsosam, träna ännu mer (nu har fläskpaddan tagit jullov) och få en fin kropp till beachen 2013!

Inte för att jag är tjock, än bara otränad. Jag vill bli fit! Jag tycker jag har en helt ok kropp med tanke på att jag fött barn för snart 1 år sen och BARA barnvagnsprompat. Nu för en månad sen (?) har jag börjat träna lite på enerQi och älskar crossfit-passen där med Cecilia. Hon är grym, glad och peppande! Ingen instruktör är absolut inte dålig men hon är favoriten. Hennes energi är så härlig. Bodypump är också kul men passen har varit nästan prick likadana varje gång, jag blir lite uttråkad men något jag kommer köra ändå. Crossfit-passen är snabba, intensiva och inget pass har varit det andra likt, det gillar jag.

Men jag måste säga att jag verkligen känt mig som en jävla pajas på varje pass första gångerna. Hoff, så fult när man gör fel och när det inte klickar i hjärnan hur man ska göra fast man ser hur alla andra gör. Låt mig säga att favoritplatsen är längst bak. Man lär sig ju med tiden men jag har verkligen känt mig som en jäkla utvecklingsstörd clown!

År 2013 vill jag även få ordning och reda i mitt hem! På ytan kan det se städat ut ibland (?) men den är en enda jävla röra i varje jäkla låda och skåp. Fast igår tog jag tag i det värsta! Storskrubben och hallskåpen och toa-byrån. Lillens rum ska nog (äntligen!!!) bli målat ikväll. Hur kan man vara så seg!? Det är ju bara att göra! Ta tag i det och GÖRA. Lättare sagt än gjort. Bättre sent än aldrig? Osv osv...

Jag ska även bli snällare. Sluta använda så fula ord och tänka 1, 2 och 3 gånger innan jag öppnar käften. MÅSTE vårda språket. Och det heta tempramentet. Måste lära mig att räkna till 10. Långsamt. Jag hinner inte ens tänka på att räkna till 1 innan jag exploderar. Jag önskar mig alltså en lång stubin i julklapp.

Sen måste jag kunna släppa saker. Hur sårad jag än har blivit. Jag vill inte att någon annan ska ha den där makten över mig. Att kunna påverka mitt humör med taskiga kommentarer, tex. Låta det passera mig, andas och tänka att det är den personen som har problem, inte jag. Och inte sjunka till samma nivå och ge igen. Hur lockande det än må vara.

Som vanligt vill jag må bättre och bli en bättre människa.

Snart vaknar nog lillen så jag avslutar här.

Idag har jag städat, städat, rensat och tvättat kläder. Hela dagen!

Min underbara syster Nina har vart med Tjalle heeela dagen. Det hade såklart gått jättebra och han ville inte riktigt följa med mig hem till en början. Han är stormförtjust i moster Ninni <3

Det är allra första gången jag är "ensam hemma" en hel dag sen jag fick Charlie. Och det var riktigt skönt ska jag tala om för er! Fast jag bara städade och höll på så var det skönt att vara själv en så lång stund. För 1-2 månader sen åkte jag och T på ikea, då var vi utan honom en hel dag och det var första gången vi båda lämnade honom en så lång stund. Det hade jag glömt bort. Men jag har ju såklart lämnat honom då och då nån timme ifall jag behövt göra annat. Men än så länge har han bara varit borta 2 ggr från mamma och pappa en hel dag :)

Jag tror minsann att han snart ska få prova sova över hos moster Nina. Så vi kan växla barn eller bara så att han vänjer sig lite vid det ifall det behövs nångång. Tror inte att det kommer bli några större problem för honom...men för mig!? Han älskar verkligen sin moster N!

Jag är så glad över att han har en så nära relation till mina systrar och mamma. Tre små extra mammor som han älskar och jag med. Tack för att ni finns och ni ska veta hur underbart skönt det är att jag känner mig så trygg när Charlie är med er fast jag inte är där. Ni är bäääääst!



Kanske visar en före och efter bild på skrubben jag rensat idag? Haha kanske inte, för då kommer ni tycka att jag är ett sluskäckel :)

Det jag egentligen skulle skriva i förra inlägget var att jag har en sån längtan efter en till liten. Jag har haft det sen Tjalle föddes och längtan blir bara större och starkare.

Jag trivdes jätte bra som gravid.
Har aldrig känt mig så kvinnlig och bekväm i mig själv som då. Och lugn var jag! Min hjärna mådde bättre och arbetade på ett helt annat sätt. I slutet var jag lättretlig men jag är nog en av dom få som inte tyckte att det hade gjort något om jag gick 2 v över tiden. Jag kände ingen stress, var aldrig less när det närmade sig v 40, fast längtan efter lillen var enorm så hade jag lätt som en plätt kunnat bära på honom i 2 veckor till <3

Längtan och spänningen när jag krystade ut honom var total! När huvudet var på väg ut tänkte jag bara " nä nu jävlar ska jag ha honom i min famn! NU vill jag träffa honom!" och krystade utav bara helvete och det gick av bara farten så såg jag min guldklimp och blev överlycklig. Just när jag fött honom tänkte jag "redan över? var det där allt? jag vill göra det igen, nu!" haha så sjukt!

Men innan när jag hade värkarna så ångrade jag mig en gnutta över att jag blivit på smällen! Sinnessjuk smärta!

Nä, imorgon får jag ta och skriva den där jäkla förlossnings historien på datorn, så här 1 år senare :-)

NU äre go natt!

Tjabbatjenahallå!

Kom just på att jag inte vart utanför dörren idag. Slusk!

Charlie är en sån härlig unge, på alla sätt och vis och jag är överlycklig som får vara mamma till honom och att få ha honom i mitt liv. Han gör så att jag vill bli en bättre människa! Jag vill bli bättre så att han ska bli en bra vuxen man en dag.

Jag vill inte att han ska få allt han pekar på. Inte från mig och inte från nån annan heller. Jag blir irriterad när folk inte respekterar hur jag vill uppfostra MIN son. Är jag så hemsk som inte vill ge min 11 månaders(!!!) bebis massa julklappar!? Som skrivet.. Han leker allra helst i sopskåpet, inte i lekhörnan. Klart han leker med sina leksaker men just nu är dom inte så intressanta. "Leksaken" han tycker är roligast just nu är en liten stekpanna och jag måste säga "Charlie lagar mat" när han frågar " e de?".

När han blir äldre, börjar förstå mer, kan önska sig något och börjar intressera sig för speciella saker, då känns det annorlunda att köpa saker åt honom. Men inte ens då vill jag att han ska få överdrivet mycket SKIT! Jag vill inte att julen bara ska vara julklappar för honom. Jag vill att han ska kunna känna hur underbart det är när vi alla samlas denna högtid och har mysigt och roligt tillsammans.

Jag vet att nästan alla barn tycker att julklapparna är roligast, det är det ju för vi lär dom att det är det julen handlar om(?). Jag vill försöka visa honom att det inte är det viktigaste. Det lär nog inte bli det lättaste men det är vad jag vill ge MITT barn.

Det är jättekul att ge presenter, speciellt till barn. Men jag vill inte att Charlie ska få miljoner saker. Varför är det så svårt att förstå? Är jag så hemsk som inte vill att hans rum ska vara överfyllt av leksaker som han inte kommer bry sig ett skit om? Inte en längre tid i af.

Nästa år hoppas jag att jag och min son är utomlands i sol och värme ist för att behöva säga till folk hundra ggr att han inte BEHÖVER hundra julklappar.

Jag gillar julen, familjen är samlad, man äter gott och spelar spel. Det är fint att vilja ge till dom man tycker om men jag vill inte att Charlie ska se det andra också.

Känner mig som vanligt dubbelmoralisk då jag vill ha massa pengar så jag kan vara ekonomiskt oberoende, köpa hus, stuga, fet bil, egen skoter, resa mycket, köpa kläder, bröst och näsa och annat strunt. Till mig själv/oss.

Konstigt va?
Ha ha.
JAG ska ha och ha. Men inte min son? ;-)

Nä, jag skulle egentligen inte skriva mer än 3 rader men spåra som vanligt. God natt!

Ni som läste förra inlägget vet nu vad jag snackar om.

Vill ni veta när lillen vaknade idag?
Vill ni veta det!?
Klockan 06.00!!!
Vad var det jag sa?
Det har hänt sååå många ggr att han vaknar tidigt som f-n när jag dagen innan skriver om hur braaa eller lääänge han sover. Hur jävla knäppt är inte det?

Charlie, läser du min blogg?
Har din pappa gett dig en liten iphone i smyg?

Men han vaknade inte en enda gång inatt i af :)

Fast det trodde jag för nån dag sen också men då sa Tjalles pappa att han visst hade gjort det, flera ggr gnytt och hållt på. Jag sover lite för gott ibland :-)

Det var något jag skulle lägga till i gårdagens inlägg men nu minns jag såklart inte vad det var.

Jo, Charlies pappa tycker att han ska få sova med oss under helgerna. "Ska vi inte lyfta honom till våran säng, han är så ensam i sin säng." Och lite då och då har han fått sova med oss, lite för ofta på senaste tiden så jag tror det också har stört hans sömn när vi själva förstört lite av dom goda vanorna. Jag tror däremot inte att Charlie kommer se skillnad på måndag och lördag :-) "Nä Tjalle, nu är det måndag, du vet vad som gäller, då sover du i egen säng. Inte med mamma och pappa."

Jag tror på och gillar rutiner för lillen.
Barn gillar förutsägbarhet, när dom vet ungefär vad som ska hända och nu ska jag bli "sträng" igen så kommer nog allt rulla på bra igen.

Jag gillar också att ha lillen i sängen, tycker det är jätte mysigt och han vill ofta sova nära och lägga armen om halsen och då blir man ju nästan tårögd varje gång, hehe. Men då tror jag att sömnrutinerna lättare blir rubbade och jag vill att vi alla ska sova så gott som möjligt så ofta som möjligt, då känns det bäst i det stora hela att köra på fasta rutiner.

Men om han vaknar tidigt på morgonen, lite innan vi "ska" så får han komma till sängen. Fast det kanske blir lite dubbla budskap då? Hehe. Vi får se hur det blir!

Suddig bild på vild tomte:

Jag kommer inte skriva något intressant så ni kan sluta läsa NU.

Tack för kommentarer, alltid lika trevligt att se! Jag tar i tu med det vid datorn en annan dag :-)

Ja, det har varit en bra dag.
Nog om det, haha.

Börjat "söva" gossen i egen säng nu. Andra gången idag och det har gått suveränt! Hoppas det håller i sig.

Tycker om att söva, hålla om och vyssa honom till sömns men han har börjat vakna om nätterna(!) för att LEKA, busa och öva på sina färdigheter. Och efter att han var sjuk/fick ny-tanden så har han vaknat för att han velat komma och sova med oss. Många mornar undrar jag hur/när han kommit till oss och tillslut ser man en svag minneslucka från natten. Ja, jag läste att det kunde hjälpa om barnet får somna "själv" och lära sig att komma till ro på egen hand.

Jagär egentligen lite emot att inte söva-söva för jag tycker det är en viktig stund av dagen. Så ikväll kramades och pussades vi lite i soffan och chillade ner innan han fick lägga sig i sängen, det kändes bra! Och nu till en början har jag flyttat spjälisen just intill våran så det känns bättre. Han ställer sig upp några ggr under "sövningen" och vill ha puss och kram och det får han ju såklart också, hur mkt han än vill och behöver.

Igår fick jag lite ångest och tänkte att han kände sig övergiven när han fick lägga sig i sin egen säng direkt. (Annars söver vi honom i våran säng, ibland i soffan och lyfter över honom till spjälisen när han somnat) Men när jag såg hur enkelt det gick och hur han kunde rulla runt i sin egen säng utan att kunna ramla ner från sängen eller att jag slipper dra tillbaka honom när han kryper iväg och vill busa, så gick det över.

Om jag ska vara helt ärlig så trodde jag att det skulle bli jävligt tufft att få det att funka. Blev jätte förvånad när det gick så bra och att Tjalle fattade galoppen på en gång. Nåja, nu har det bara gjorts 2 ggr så det kanske blir svårare, vi får se!

Nu när han vaknat om nätterna så tror jag det berott/beror på att han först och främst varit sjuk för några veckor sen. Fått en ny tand, som jag inte märkte förrän den ploppade upp. Efteråt såg jag små "tecken" på att tanden varit på väg. Och så verkar han vara i en intensiv utvecklingsfas. Just förstått att han kan stå utan att hålla i sig, på väg att börja gå, förstår så mkt man säger till honom. Laga mat, vars är tutten? (letar) äta (pekar mot köket) bada, sova, åka bil osv. Dethänder mycket i hans liv helt enkelt!

Det märkte jag också när han lärde sig att stå mot möbler. Då började han vakna jätte tidigt på morgonen, 05:00-högst 07.00 typ. Så var det hela hösten, med vissa undantag.

Nu, sen några veckor tillbaka så har han börjat vakna 07.30-08.00 oftast och ibland till halv 9. Mycket skönt! DET hoppas jag verkligen håller i sig! ;-) Bara för att jag skrev så kommer han val vakna svintidigt imorgon och resten av livet, brukar vara så. Ja, resten av livet vet jag inte men det är typiskt att det "bryts" när man sagt det högt på bloggen :p

Nä fy, nu måste jag sova. Jag är trött!

Glömde säkert nån viktig detalj men ni är väl inte så petiga ;-)

Haha! Jag kom i sista sekund:

Tja!
Jag vet att min blogg är urdålig och svintrist well, that's me :p

Jag har funderat på en sak länge nu...

När man var liten fick man alltid höra att ens kompisar alltid blev så tuff när man var med mig. Eller att jag blev elak när jag var med en viss person (tänker inte på nån speciell).

Men nu i vuxen ålder blir jag fortfarande på ett visst sätt när jag är med olika personer.

Är jag konstig och osäker och "väljer" en viss personlighet?

Eller, så som jag tänker:

Att en del människor lockar fram olika sidor hos mig.

Ett exempel. Jag är ju inte på samma sätt med någon annan som när jag är med mina syrror! Med dom kan jag vara mig själv all-in hela tiden.

Jag är alltid mig själv men inte alltid till 100%.

Med vissa som kanske inte känns så lättsamma och öppna, så drar jag mig också tillbaka lite. Håller igen. Jag undrar om det passar sig att säga vissa saker eller inte. Man vill ju inte skrämma någon med sitt sjuka sätt, haha.

Med en del människor som man bara klickar med är det så skönt att umgås med. När man kan säga nästan vad som helst utan att behöva tänka, oj, tyckte han/hon att jag är totalt utvecklingsförstörd nu...? Nä, personen är minst lika sargad så det gjorde nog inget att jag sa så, blire ist :)

Jag känner ibland att det är farligt att öppna käften...för jag har såå många tankar som inte är helt genomtänkta/färdiga. Så säger jag något och missar (oftast glömmer, JA glömmer, på sant) kanske en viktig poäng i det jag sagt och då kan det jag sa bli HELT fel. Det kan nästan bli en osanning, haha!

Nä, nu kom jag inte fram till något vettigt, inte helt ovanligt.

Hade behövt sortera och organisera alla mina tankar... Hur fan gör man det!?

Nu ska jag bada innan det blir översvämmning i toan. Tja!

Jag och min valp på promenix igår:

Två inlägg på en och samma dag, inte illa!

Jag tänkte fortsätta på samma spår...mamma :D Haha!

Först ska jag bara säga att lillen har börjat sitta på rumpa nu, helt utan stöd för några dagar sen. Men han sitter ändå mest på knä :)

Jag tänkte fara och flänga men det får bli en hemma dag ist. Vi gör nästan alltid nått och ibland är det skönt att bara vara hemma och mysa.

Nu har lillen blivit så mysig och gosig igen, som han var innan. Alltså innan han började stå och härja så mkt själv. Han har inte alls velat kramas på samma sätt nu under hösten men nu har jag fått min mys pojke tillbaka :D Älskar att hålla om honom och sen när man får kramar och pussar tillbaka så blir det ännu bättre, min lilla unge <3

Ja, jag tänkte på mamma igen..
Om varför hon är bäst.
Nä, men dom flesta (kvinnor tänker jag på då) som fått barn brukar nog få en annan relation till sin egen mamma då. Nu har man själv fått bära på sitt barn, sitt allt. Och man vet nu hur speciellt det är att vara gravid, se sin mage växa, föda och få sitt barn på bröstet. Man ser hur sjukt mycket man älskar sitt barn, man förstår äntligen hur mycket sin egen mamma älskar sina barn. Bandet mellan mamma och barn är speciellt. Barnen växer i våra magar och i dom flesta fall är det mamman som fortsätter att vara hemma med barnen. Det är inte så lätt att "lämna" sitt barn som man burit på i 40 (+3 i mitt fall) veckor. Navelnsträngen klipps på bb men en osynlig finns kvar, hehe.

Och min mamma..hon är en så fin människa. Den bästa mamman och min mamma-förebild är hon. Min egen mamma. Jag vill vara en lika bra mamma som hon har varit, det kommer jag nog inte bli. Men att försöka tänka och göra som hon har gjort ska jag också eftersträva. Fast jag kommer ha lite mer regler ;-) Mamma har varit så snäll så hon aldrig haft hjärta att ens be oss tex städa hemma. Sååå snäll kommer inte jag vara, lite ansvar måste man lära sig! Men kan ni förstå hur fint hjärta hon har?

Pengar hade vi inte i överflöd. När man är liten vill man ju ha massor och kunde bli sur/ledsen när man inte fick så mkt och var avundsjuk på dom som hade och fick massor.

Men nu när jag är vuxen är jag tacksam över att vi inte varit bortskämda. Det har lärt mig att vara tacksam. Det kan inte alla vara, det ska gudarna veta...

Tacksam över att ha en alkis pappa, det har gett mig många erfarenheter.

Jag tror inte jag hade kunnat vara tacksam över medberoende livet om inte mamma hade varit så jäkla godhjärtad och alltid visat sin kärlek åt oss. Fast hon hade ett h-vete med pappa så var hon ändå alltid glad. Kan ni fatta det!? Hon var alltid glad ändå. Innerst inne var hon nog ledsen men det gick aldrig, a l d r i g ut över oss.

Jag är så tacksam över min fina mamma som alltid är så snäll. Så det är väl inte konstigt att det känns mest naturligt om hon tar hand om mitt barn om det behövs.

Mamma har bra, sunda värderingar här i livet och det är ju något jag vill föra över till min son. Eftersom jag anser att hon är den bästa mamman som finns så vill jag självklart att Charlie ska få vara med henne så hon kan ge sånt som inte jag kan. Hon är aldrig (väldigt, väldigt sällan) arg, höjer inte rösten, är lugn, varm, harmonisk och alldeles alldeles underbar min virr-mamma :-)

Jag vill att INTE att Charlie ska bli bortskämd. Jag vill inte ge honom allt han pekar på. Jag vill inte att hans rum ska se ut som nån jäkla leksaksaffär! När han blir större kommer jag satsa mer på pyssel och kreativa saker än leksaker. Klart han kommer ha leksaker också men ett barn behöver inte ha miljoners grejer.

Jag kommer nog inte köpa nån julklapp åt honom, kanske ett fint halsband som han kan ha när han blir större. Han kommer ju få julklappar av andra och min sambo delar inte samma åsikt som mig....suck...! Killen som blev missnöjd när han fick FEL skoter som 10-åring eller hur gammal han nu var.... En annan hade blivit överlycklig om sin pappa hade en sån överraskning i garaget! Och SÅ vill jag aldrig att Charlie blir. Speciellt inte om det handlar om något så billigt som en skoter :p Feeel bil eller tröja kommer han säkert gnälla över men köper jag en skruttskoter till honom vill jag att han blir glad :D

Nä, det är lätt att tänka och ha en teori om föräldrarskapet och det är nog bland det svåraste som finns.

Min sambo tänker mkt på vad han ska köpa till gossen och jag tänker mer på vilka minnen han ska ha från sin barndom som vuxen. Jag vill att han ska bli en man (inte en jävla mansgris!!!!) som är ärlig, snäll, glad, stark, empatisk, ska kunna förstå andra människor och inte bara se sig själv. Jag vill att han ska vara den som pratar med den utstötte och säger nej till mobbare. När han skaffar en tjej (eller kille...?) ska han behandla henne med respekt och aldrig förvänta sig att hon ska göra allt i hemmet. Han ska lära sig att städa ;)

Oj oj oj vilket jobb jag har framför mig som mamma! Jag tror jag säger upp mig på mitt jobb och stannar som hemmafru så jag hinner lära min son att bli en riktig man :p Nä, jag skoja bara om det sista.

Haha hoooooffffff vilket inlägg! Grötigt och töntigt :D

Men Charlie sover och jag har inget vettigt att göra.

Allt jag vill ge min son går inte att köpa för pengar. För att göra historien kort.

Nu vaknade min gosse, hej!

Måndag.
Solsidan var kul, hihihi.
Men den hann som vanligt bara börja så var den slut.

Läste just mitt senaste inlägg och tyckte det lät som att jag bara låter min mamma vara barnvakt, så är det inte.

Men om jag och T nu (när Charlie ännu är så liten) skulle åka iväg en helg utan lillen så skulle det kännas bäst om mamma var med honom för jag har sett hur trygg HAN är när hon har sövt honom för natten.

Hos systrarna hade jag såklart också, lätt som en plätt, kunnat lämna Charlie för natten för JAG litar på dom till 100%. Och dom hade inte "förfinat" om något hade hänt. Typ om dom inte haft uppsikt över honom och han hade ramlat och slagit sig ordentligt, så hade dom sagt sanningen och ifall han hade vart jätteledsen och saknat oss så skulle dom berättat det. Tryggt för en mamma som mig i af att veta hur det gått och vad som hänt.

Och Charlie älskar verkligen sina mostrar! (blir rörd när jag skriver det, haha) För att inte tala om sina kusiner, Saga och Silas. Han kommer ha så mkt (mer) kul med dom när han blir lite större och kan gå och hinna med i deras tempo. Jag tror även att dom (speciellt Silas och Charlie) kommer bråka som syskon gör. Det har redan börjat lite smått. "Liiisa, Charlie håller på!" Hehe.

Jag menar nog att jag (och säkert nästan ingen) inte lämnar barnen till vem som helst och det gör nog inte många. Men det betyder ju mkt, för mig i af, vilken relation man har till barnvakten. Han är ändå det viktigaste i mitt liv och jag blir trygg av att veta att han är med fina människor som jag (och Tjalle) tycker om.

Mommo och mostrarna är som lite extra mammor för lillen. Han kramar nog sina mostrar mer än sin pappa :D

Nä nu ska grabben få äta sen frukost, han vaknade just från dagens första vila.

Ha en bra dag!

(syrran fotade mig igår när jag satt och fikade i Charlies rum. Jag tänkte fika medans hon skruvade ihop ikea saker :D haha SÅ ful bild)