.

Jag ligger i soffan och fryser, brrr.
Det var riktigt skönt väder ute idag men tillslut vart jag bara frusen och är det än. Har på min favvokofta som jag aldrig i hela mitt liv kommer göra mig av med, sy mysig, varm och skön. Och mina varma ull(eller vafan det nu är, haha)strumpor och tjocka leggings, skööönt! Så känner jag mig lite trött fast jag sovit så gott inatt.

Lillen sover i vagnen på balkongen. Skönt att den nu är tömd, vi har haft den som en soptipp allför länge, haha usch!

Sen till något annat..vars kan jag beställa snygga (färg glada med snygga mönster) gardiner som är färdiga att hänga upp när dom levererats? Inga panelgardiner!!! Det är inte snyggt! Vill ha hanklängder som jag har nu här i tv-rummet men det behövs en liten färgklick kan jag tycka.

Nå jooo, hejhej!
(skulle ge er live-bilder men http://blogg.se">http://blogg.se">blogg.se är ju idiot skadad!!!)

Ska börja med att säga att ni är urtråkiga och urusla på att lämna kommentarer efter er! Tråkmånsar.

Idag kände jag att min kreativa sida ville fram och visa sig lite, den ger jag aldrig tid åt längre. Damp-jag hade såklart för många ideér och planer och jag kan än en gång konstatera att det är fan för få timmar på dygnet!

Min lilla unge är så himla go och härlig.
Och när han ler blir man varm i hjärtat, världens finaste leénde med sina söta tänder. Det är otroligt svårt att få en bild (med iphoneen i af) på honom när han skrattar för han är inte alltid helt still då heller, hehe. Jag tror inte jag har en enda bild på honom när han skrattar/flinar/ler så där gulligt så han ser ut som en liten kanin, hoppas jag snart fångar det på bild.

Snart ska jag sova, jag är trött.
Måste bara fixa mitt hår (har duschat) så jag slipper det imorresta. Natti!

(aaarrrghh, gårdagens inlägg som vägrade publiceras pga bilderna, så irri!)

Gääääsp, jag är trött och frusen.
Vart trött hela kvällen men inte har man tid eller vett att sova. Eller för en och en halvtimme sen hade jag kunnat lägga mig men man vill ju dö en stund i soffan innan man lägger sig.

Nu blire go natt!

Här hemma ser det förjävligt ut!
Usssssccccchhhhhh!
Charlie har somnat för en stund sen så det är väl bara att sätta igång?

På min första frukost blev det ett äpple och en kopp te. Och nu min andra frulle..eller kanske kan jag kalla det lunch fast jag sa att det var frukost? Ja men min lunch blev omelett, väldigt vanlig måltid för mig, sååå gott.

Inatt sov jag som en prinsessa, ooo jag sov så gott. Tack någon eller något.

Till något annat: ricinolja.
Laxeringsmedel som påstås göra håret tjockare och växa snabbare. Istället för ynka 1cm/månad har mångas hår istället växt upp till 4cm/månad! Många, även jag har upplevt att håret redan (nu efter 2 veckor/bara 4tvättar) känns starkare, friskare och sen vet jag inte om jag inbillar mig men det känns en gnutta tjockare också, eller grövre...bättre kvalité på håret helt enkelt. Det har blivit glansigare och mkt fräschare och jag som aldrig gillat mitt hår desto mer kan nu ibland tycka att det är rätt fint!

Ricinoljan finns t ex att köpa på apoteket, den finns inte ute i butiken så du måste fråga i kassan. En liten flaska kostar ca 60-70:- minns inte riktigt.

Jag kommer fortsätta Inpacka håret i detta laxeringsmedel, vare sig det växer snabbare eller inte! För det känns så mycket friskare :)

Bilder, alla är orginal, utan filter.

Alltså vilken otroligt vacker fullmåne det var igår. När jag körde från byn kollade jag på den för många gånger för att vara chafför.

Men.
Inatt kunde jag inte sova!
Innan jag la mig var jag verkligen trött.
Men vad hjälpte det?
Sist jag kollade klockan var hon halv 3 och var väl vaken säkert 1 h efter det också. Jag blev klarvaken, kunde inte ligga still och ögonen kändes som två stora te fat på en uggla. Ko kooo ko koo.

Lillen sov riktigt gott inatt, han var helt däckad och höll inte på att vrida och vända som han gjort den senaste tiden som om allt inte stått rätt till, jag kollade hans andning överdrivet många ggr. Jo, han sov gott tills jag just lyckats somna! Jippi! Tänkte jag. Han ville komma över till oss och gnydde lite, somnade rätt snabbt tätt intill mig men höll på att vrida och vända sig lite och "sa" vatten på sitt språk, han var jätte törstig. Han somnade om flera ggr och varje gång jag flyttade honom en bit från mig blev han ledsen och kom och la sig på mig/så nära som möjligt. Eftersom jag sovit högst en halvtimme så började det nu krypa i min kropp och fick sån där jobbig värk i armen som när jag slutade snusa och mamma som jag är så kunde jag såklart inte somna förrän Charlie sov ordentligt. Och tur för mig att T är sjuk idag så jag fick sovmorgon. Var inte ens lite mänsklig när Charlie vaknade imorse och jag är fortfarande såå trött. Hemmet är stökigt och sunkigt men det får vänta en stund.

Hur har ni gjort när era barn ska sova hela nätterna? Han har ju sovit jättebra från ca 6 månader fram till nu (innan jul) utan problem. Har någon annan upplevt att det blivit stor förändring när ungen närmat sig 1 år? Vi kanske själva bidragit till förändring när vi vart bekväma och lyft över honom till våran säng när han började att vakna igen? För här en natt förra veckan verkade det som att han vaknade för inget, bara för att han brukar göra så nu. En dålig vana. Han låssasgrät! Höll på att gnälla och jag märkte att det var ingenting, han ville inte ens ha vatten. Ja, jag blev faktiskt irriterad och sa: Nä, nu får du vara tyst! Haha, ungen blev tyst och det såg ut som att han tänkte, ja vad håller jag på med. Så la han sig på kudden och somnade om. Och inatt var han i af törstig och sen ville han ju verkligen sova jätte nära mig och kollade så jag var där. Hur kan man förebygga under dagen förutom att ha rutiner då också? What to dooo? Vad kan man tänka på? Jag ska i af söva honom i egen säng ikväll och hålla fast vid det.

Nåja, nu har lillen vaknat från lunchvilan. Tja!

Betalade räkningarna i sista minuten (eller några minuter efter tolv med vaddårå!?) pjuh! Höll på att glömma.

Kollar mobilbilder och jag, ja JAG börjar längta till sommaren! Till en sommar med värme, tack! Under självaste sommaren känner man sig jämt som en blekfis men sen när man kollar tillbaka på sommarnilderna så här i smällkalla vintern med sin verkliken likbleka ansikte så ser man att man visst hade fått färg och var så där fräsch som man bara känner sig på sommaren. Måste gå och sola solarium här snart nångång så jag blir lite fräknig och förhoppningsvis också lite brun. Nu ska jag sleepa, god natt alla som läser min blogg, puss!

Fan vad snygg jag var! OSMINKAD
Börjar äntligen känna mig snygg igen, har vart svinful typ det senaste halvåret.

Usch fy fan! Nån av mina killar har släppt en stinkprutt!

Nu natti!

Haha, ser på statistiken att ni är nyfikna efter helgens party och bravader ;) Det enda jag kommer skriva om det är att jag nu är singel.

Nä, jag bara ljuger! Jag har ju vart i byn hela helgen och haft kvalitéts tid med syrrorna. Enda gången vi gick ut (var svinigt kallt så vi gick i ide) var när vi prommade till grannen och hälsade på.

Jag brukar fundera på om jag ska skaffa mig en ljugarblogg (som nästan alla egentligen har, hahahaaa) som jag bara hittar på massa skit heeela tiden, men att ni ändå vet att allt jag skriver är lögn. Tänker som så att mina inlägg är så tråkiga så varför inte krydda på lite (mycket!) och bara överdriva och ljuga. Hur kul som helst ju!
På headern kan det ju stå "ljugarbänken" eller nått sånt.

Vars har jag lagt min nattipaitta?

Tacksam för svar.

Hofffff jag fryser ihjäl!
Druckit te, har byxa, t-shirt, kofta, filt och en bebis på mig men är frusen ändå.

Tänkte duscha nu när barnet sover men kommer ju frysa på hjäl!

Herrå!

Men hej.
Jag är hungrig. Känns som att det var evigheter sen jag åt någon riktigt god middag och blev så där mätt och ändå vill man bara äta meeer och meeer.

Älska mat!
Helst kött kött kött!

Charlie somnade först vid halv 7, tänkte han sov för natten men icket! Vaknade vid 8-9(?) och somnade lite efter 23. Skall tilläggas att jag försökte söva om honom i säkert 40 min. Först var han skiiit sur, skulle ner från sängen och ut från sovrummet, när jag kämpat med honom i ca 5 min så undrade varför jag ens började "bråka" om det nu när han är sjuk. Dumt! Men då kändes det som att det skulle vara dumt att ge upp när han var så arg, så han inte skulle ta det som att han får sin vilja igenom när han skriker. Jag fortsatte, han blev lugn och trött det var han ju också så det var ju därför jag inte tog upp honom. Han blev gosig, sov på mitt bröst som när han var en liten bebis. Sen vaknade han till och började bita mig! Först sa jag inget, men sen bet han mig i armen så jag fick så ont och sa att han inte fick bitas! Han slutade. Började slumra igen...sen var det som att han tänkte nä nu håller ju mamma på att vinna nu ska jag testa henne lite till. Han skulle gå i sängen, hoppa, började slänga tutten så det fastnar mellan våran och hans säng. Jag lät den ligga där, han blev ynklig och lite ledsen, jag gav tutten, han fortsatte slänga den. Sen låssades jag sova och när jag öppnar ögonen ser jag ett gap som är på väg mot mig och den rackarn bet min näsa! JA jag gav upp för jag hade ögonbrynsfärg klibbat i fejset och kände att jag tar tag i det här när han är frisk. Jag fattar inte vars hans goda sov vanor tog vägen!? Det är ju något som alltid funkat bra med våran gosse. Men nu när han blir frisk ska det bli ändring, jag orkar inte med att han vaknar hela tiden under kvällarna och vill upp fast han är trött. Det är ok när man är en bebis men nu är han 1 år och det känns konstigt att det blir sämre nu än när han var mindre. Men å andra sidan så har han varit sjuk 4 ggr under 3 månaders tid och alla sjukor har spökat minst 1 vecka + att han lär sig så mycket nu + att jag inte varit "hård" nog. Det är ju sånt här man får räkna med men jag måste erkänna att jag känner mig lite snuvad när man vart så noga med hans sovtider och rutiner från start så känns det som att allt det bara rinner ut i sanden. Som att allt det man offrade då var i onödan.

Sen gör han det inte lättare för oss när han är så mysig och rolig när han kommer upp på kvällen. Det är ju inte så att han kommer upp och gnäller. Allt är gjort, vi har inga måsten och behöver bara chilla om vi vill. Så på något sätt gillar vi ändå när han är vaken fast han egentligen vore sova. En mysig familje stund helt enkelt :)

Nu fick jag lite dåligt samvete för mitt gnäll. Känns orättvist att jag gnäller om det när jag/vi ändå i smyg tycker om när han vaknar så där. Haha, som ikväll när jag skar upp äpple till mig själv så hoppades jag litegrann att Charlie skulle vakna så vi kunde äta äpplet tillsammans. Ja, jag är ju skadad och stööörd!

Nu måste den här mamman sova så att hon orkar vara en glad morsa imorgon också. Jag är trött, god natt!

Jag bjuder på insta bilder:

Fitttaaaaaaaa!
Skrev ett inlägg så råkade jag radera allt.
Så
jävla
irriterande
.

God natt!!!!!!!

Tja!
Igår kväll fick lillen feber.
Tidigare under kvällen sa P att han kändes varm och jag sa joo jag tyckte han hade lite rosiga kinder. Tänkte inte mer på det.

När jag la mig vaknade han till och fick komma över till mig och då kände jag att han var KOK HET! Jag fick lätt panik för att jag missat det. Tog av hans pyamas ( han var vaken ) gick på toa och tog tempen på honom så hade han 39,5 graders feber. Vi somnade om. Vaknade igen vid 2 tiden och lillen var så ledsen, han fick alvedon och sen sov vi gott resten av natten. Idag har han vart trött sen vi vaknade men piggnade till när vi fick besök och han fick leka med andra barn men somnade bums när dom for. Det jobbigaste när han är sjuk är att han knappt äter :( Inte ens kaka ville han ha! Det är illa. Men men, så är det ju när man själv också är sjuk. Jag ger honom vad som helst, bara han får i sig nått! Ännu värre är det när kylskåpet ekar..och jag ids inte ränna runt med honom när han är sjuk så vi får vänta tills pappan slutar.

Nu ska jag bara ligga i soffan tills Charlie vaknar. Det bästa när han är sjuk är att han blir extra gosig då <3

https://cdn3.cdnme.se/cdn/9-1/385436/images/2013/pic_50fe8213ddf2b309d1ae174f.jpg" class="image">

Tja!
Igår kväll fick lillen feber.
Tidigare under kvällen sa P att han kändes varm och jag sa joo jag tyckte han hade lite rosiga kinder. Tänkte inte mer på det.

När jag la mig vaknade han till och fick komma över till mig och då kände jag att han var KOK HET! Jag fick lätt panik för att jag missat det. Tog av hans pyamas ( han var vaken ) gick på toa och tog tempen på honom så hade han 39,5 graders feber. Vi somnade om. Vaknade igen vid 2 tiden och lillen var så ledsen, han fick alvedon och sen sov vi gott resten av natten. Idag har han vart trött sen vi vaknade men piggnade till när vi fick besök och han fick leka med andra barn men somnade bums när dom for. Det jobbigaste när han är sjuk är att han knappt äter :( Inte ens kaka ville han ha! Det är illa. Men men, så är det ju när man själv också är sjuk. Jag ger honom vad som helst, bara han får i sig nått! Ännu värre är det när kylskåpet ekar..och jag ids inte ränna runt med honom när han är sjuk så vi får vänta tills pappan slutar.

Nu ska jag bara ligga i soffan tills Charlie vaknar. Det bästa när han är sjuk är att han blir extra gosig då <3

Ja hörrni..nu är min lilla grabb 1 år!
Det är ju jätte konstigt :)

För 1 år sen, kl 16:54 föddes världens finaste unge. Mitt nya liv föddes med honom. Jag var så lycklig och svävade på moln. Han levde, var frisk och var en så himla snäll och lugn bebis. Orden "han är så fiiin" missbrukas fortfarande av hans stolta föräldrar.

Lyckan som uppstår när man fött sitt barn är totalt obeskrivlig, det finns inte ord som räcker till.

Jag är så glad över att få vara mamma till min fina fina Charlie. Hans första år i livet är gjort och jag hoppas att all min kärlek jag gett honom har satt sig som en grund i hans hjärta. Att vad som än händer i hans liv så önskar jag att han kommer känna våran starka kärlek till honom som funnits lika länge som han själv. Oändlig kärlek har vi fortfarande kvar att ge resten av våra liv och jag kommer finnas vid din sida så länge jag lever mitt barn. Jag lever för dig och du gör mitt liv meningsfullt <3

Jag älskar dig Charlie/ mamma

...hade fredagen den 20 januari just passerat. Jag hade värkar. Dom började redan sent på onsdagen och fortsatte arbeta ända fram till lördag. I början kom dom då och då men jag VISSTE att det var på gång. På torsdagen var jag och fikade på stan med en gammal kompis. (Haha otymplig var då det sista jag var under min graviditet!) Vi surrade och jag fick nån kort värk då och då. Jag sa inget till någon annan än Tony. Det var så kul att ännu en gång få bära på en liten hemlighet.

Jag höll mig undan från andra nära så dom inte skulle ana att det var på g. Tror dom var lite sjuka också och jag ville inte bli sjuk när det var så nära förlossningen heller.
Vi var hemma dom här dagarna och T var så ivrig och undrade om jag trodde att vi skulle få vårat barn innan helgen var slut och jag sa att det kommer vi. En pojke sa jag in i det sista så att han verkligen skulle komma ihåg att det var det jag trodde på. På bb frågade dom också vad vi trodde det skulle bli och när jag sa pojke trodde dom vi sett det på ul men så var inte fallet, det bara kändes som att jag bar på en pojke och det gjorde jag ju :)

På torsdag kväll började det bli tätare värkar men jag kände inte att det var dags att åka in än så vi blev kvar hemma. På fredag ringde vi in och kollade om vi skulle vänta ändå längre, vi fick gärna komma men det kunde vara upp till 7 minuter mellan värkarna och dom kom inte helt regelbundet så vi stannade hemma. Ändå ljög jag till dom och drog på lite för nu ville jag bara åka in, haha! Som om det hade gjort att det gick snabbare :D Men på lördag morgon när jag ringde så hörde dom på min röst att nu är det dags, dom vet nog hur det låter när det verkligen gäller. Så frågade dom varför jag inte kom redan dagen innan. Jag duschade, tog det faktiskt lugnt, vi tankade bilen och så for vi. Och vi for i rättans tid! Hade vi väntat lite längre vet jag inte vad som hade hänt! Jo, mitt säte hade blivit sjöblött(!!!) och det hade inte vart kul att vara i bilen med värkarna som startade efter vattenavgången som gick när vi just kom fram på bb och dom tog ctg på mig. Jag låg ner, på SIDA när vattnet gick och mina byxor var blöta förbi knäna. Jag önskar såå att jag stått upp just då för då hade det nog blivit precis som på film! Bm kom och jag bah " jag tror vattnet har gått" och jo, det kunde hon konstatera att det hade det.

Och nu orkar jag knte skriva mer om förlossningen med iphonen och så är jag trött.

Det jag skulle komma fram till var att idag fyller världens finaste, underbaraste, bästa unge 1 år! Och vi får ju inte glömma att hans pappa faktiskt också fyller år idag, 21 januari. Hur coolt är inte det? Jag gav honom en present förra året som han sent kommer glömma! :D Kan man få en bättre födelsedags present? Skulle inte tro det :) Älskar er mina killar!

Hejhejhej. Och hej.

Ang. det senaste inlägget så somnade vi om igen efter en stund. Jag visste ju redan när vi steg upp att det var för tidigt, han var gnällig, blev ledsen för minsta lilla. Bara han snubblade lite blev han ledsen = trött Tjalle. Som mamma sa idag, att hon aldrig sett han gråta desto mer fast han verkar slå sig hårt, han bara reser sig och fortsätter som om inget har hänt. Han har faktiskt inte ramlat och slagit sig så mkt sen han började stå eller gå, kanske kommer när han börjar klättra ännu mer och högre..

Samma sak hände idag, Charlie vaknade tidigt (typ kvart över 7) och jag visste att han inte hade sovit färdigt. Men han som hade sovmorgon visste tydligen bättre och ville bli av med oss så fort som möjligt så vi klev upp ändå.
Och lillen somnade mkt mkt tidigare än vanligt så alla hans sovtider har skjutits fram idag. Lunch vilan tog han (och jag och pappan också!) först vid 17 tiden i min famn och jag vart så trött jag med så vi sov mysigt i soffan. Jag älskar när jag tar mig tid till att låta lillen vila i min famn, det är så mysigt att ha honom nära. Sen for pappan och barnet till min syster så stannade jag hemma och städade den vidriga svinstian som vi lyckats skapa i hemmet. Har låtit Charlie springa runt och äta smörgåsrån så det fanns massa mat rester lite överallt, äckligt. Det är så oskönt med smuligt golv.

Det tog ca 2 timmar att städa, sen for jag också till syrran, satt där en stund, sen for vi hem och först vid 23 somnade gossen, hehe :) Och trött var han, slocknade som ett ljus.

Jag och Charlie måste snart åka till byn och vara en vecka eller så hos mamma för han är sååå glad i sin mommo. Varje gång han ser henne, när dom inte synats på ett tag så blir han jätte glad när han ser henne, ska direkt till famnen, kramar om henne HÅRT runt halsen och myser in sig mot henne och ler, mommos gosse <3

Nu måste jag ta tag i allt det där som jag vill göra. Just do it!!!
Ska det vara så jävla svårt?
Ja, det verkar inte bättre.
Nä, nu måste något ske! Man ångrar bara sånt som man INTE gör, eller hur?

Nä hörrni, nu måste jag borsta gaddarna, ta en treo och lägga mig. Jag är ju trött. Sov gott!

Hoff, redan vakna :( Jag har blivit bortskämd med att vakna 8-9 och då har 8 känts tidigt, hehe.
Men inatt har lillen i af sovit såå gott, han vaknade till igår kväll, jag gav han tutten så har han sovit sen dess. Lillen är fortfarande trött märker jag, han hade behövt sova lite till men pappan kom hem vid 6 och lillen hann se honom och då var det ingen idé att försöka söva om och nu går han bakom sovrums dörren och gråter efter honom då och då, jag tror han saknar sin pappa. Går vi till sängen kommer han vilja busa med pappan och det är nog inte så kul för honom då han jobbat 24 h. Men nu är han ledig ända fram till måndag :)

Hej.

Idag har vart en bra dag, nästan.
Där en stund vid middagstid när blodsockret var alldeles för lågt och min sambo lyckades ringa just då så var jag tvungen att gråta ut. (Det är faktiskt jätte sällan som jag gråter, förr bölade jag jämt, haha! Jag gråter mest glädje och stolthets tårar nu för tiden.)

Jag kände mig så slut, kändes som att jag höll på att bli sjuk, kände mig ledsen för det och ville inte bli sjuk (den känslan försvann med red bull). Kände att min sambo jobbar för mkt och vi, mest Charlie saknar honom när han är borta och knappt hinner se sin fina pappa. Jag blev nedstämd när jag handlade och visste att mitt mastercard inte var överfullt och jag kunde inte handla mat som jag egentligen ville köpa och annars kan. Känslan av att ha en faktura (påminnelse till på köpet) som måste betalas, men det går inte just nu..stress stress ångest ångest. Irritation över att vi är så oekonomiska som det bara går att vara. Ilska över att en jävla kärring inte fixar sitt jobb så det drabbar mig. Och sist men inte minst: jag är så arg och jävligt irriterad över att vi inte har en tvättmaskin!!!!!!!! Att springa i tvättstugan en halv dag när man har unge gör jag bara inte! Jag vägrar gå själv dit med honom så han kan sätta allt snusk äckel i munnen som finns där på golvet. Och det är omöjligt att tvätta kläder på kvällen när min sambo jobbar, ja, jag kan ju inte lämna mitt sovande barn ensam och när han kommit hem orkar jag faktiskt inte tvätta till tolv på natten. Vi skulle tvätta i söndags men när jag bokade visste vi inte att han skulle jobba helg jäveln. Så nu sitter jag i skiten och har inga rena trollor, nästan alla ungens kläder är också i smutstvätten, mina med för den delen också + resten av en och en halv veckas tvätt, jippiiiii det ska bli så kul att tvätta 3 fulla ikea säckar. Vi har dom senaste åren haft egen tvättmaskin men när den väl (efter ett halv år) skulle kopplas in här i vårat nya hem så blev det fel och sa pang så var det slut på den maskinens liv och där slutade den historien. Jag vill tvätta mina kläder i min egna maskin och inte i samma som andra äckliga människor! Sluskigt!

Så när min man ringde mig kände jag att nu är det min tur att säga att JAG är trött, det känns som att jag snart ska gå sönder och buhuhuhu bahaha, böl böl böl. Slänga på luren 1, 2 och 3 ggr men det slutade med att jag kände mig lättad och han fick mig på bättre humör. Jag drack red bull och åt några godis bitar så mådde jag riktigt jäkla bra igen och kände sån tacksamhet över min son och så hade jag och han en riktigt mysig kväll tillsammans innan han slocknade exakt klockan sju.

Ibland behöver man bryta ihop lite för att orka fortsätta. Jag tyckte det var jätte skönt just denna gång för jag fick helt ny energi efter att jag fick gråta ut och prata om mina små bekymmer med mannen jag delar mitt liv med. Ni fattar inte vilken snabb vändning det var. Från att vilja ligga i fosterställning i en mörk skrubb till att sjunga glatt och skutta på moln, nästan så.

Nu är mina ögon jätte trötta. Så där så dom bara stänger sig hela tiden. Hoppas min man kommer hem snart för jag har ingen lust att sova själv, speciellt inte när jag drömde 2 mardrömmar förra natten.

Sov sött allihopa!

Jag vet inte vad jag ska skriva.. Men något ska jag väl hitta på!

Jag har lagt mig redan 23.00 men lär väl inte släcka ner iphonen förrän kl 00.

Nu mera får lillen vara fast i badkaret medans jag är på dass. Vet ni hur mkt han hinner röja på några minuter? Väldigt mycket i af. För att inte tala om hur roligt det är när han så gärna verkar vilja hoppa ner i toa stolen medans jag sitter där! Toa borsten har jag fått gömma och skräpkorgarna får stå högt, där han inte når.

Nej hörrni, det var nog allt jag hade att komma med.

Hej blogg.
Jag kom just till syrran, Tjalle sover i vagnen, jag sitter i en snödriva, syster plogar gården och barnen leker, eller vad dom nu gör.

Lillen vaknade inatt, igen! Han vart lite pigg men jag höll honom kvar i sovrummet. Han luffsadf runt i sängen och försökte sig på lek och bus och blev lite irri när han inte fick leka. Pappan blev less och gick och la sig på soffan. DÅ mina vänner blev lillen ARG och ledsen. Hans far jobbar rätt mycket och då hinner Charlie inte träffa han så mycket vissa veckor och blir jätte glad och pappig när dom väl ses så jag tror lillen blev väldigt ledsen när han inte ens fick sova bredvid sin pappa. Sen när han inte ännu heller förstår att pappa måste få sova när han jobbar så mkt och ska upp tidigt så känns det inte bättre.

Idag vaknade vi tio i sju (!!!) och jag fick en chock när jag såg vad klockan var. Men då vaknade han av att han bajjat, igen. Så det var väl det som störde inatt med, jäkla skit! Men vi bytte blöjan, gjorde omma och myste i sängen till 8, han somnade en stund till men jag kunde inte somna. Nåja, nu ska jag göra något annat, herrå!

Inatt nångång vaknade lillen, så han fick komma över till oss. På morgonen (ingen aning om vilken tid, T hade i af gått till jobbet men enligt ljuset utomhus att döma så tippar jag på åtta tiden) började han vrida och vända och jag trodde att det var dags att stiga upp och likt en klocka kan man även snooza en bebis. Men det jag inte visste då var nog att han kakkade. Vi fortsatte sova men vi vaknade till båda två några ggr och då kände jag att det luktade skit men som den småbarns morsa jag är så försöker jag sova så länge som möjligt fast det bara handlar om minuter och t om sekunder! Jag tänkte att det bara var en liten klutt för om det vart mkt så hade han ju sagt till som han alltid annars gör. Kommer och gnäller/småskriker till mig och kollar mig i ögonen, haha.

Vi vaknade tillslut strax innan nio. Tjalle var så där morgonmysig som han alltid är, (förutom under helgerna när pappan också är hemma, då vill han busa direkt och skippar myset!) kramas och lägger sig på mig och är bara så mysig. Haha, jag blir tårögd av blotta tanken. Jag höll på att stryka honom över ryggen och när jag var i mitten av ryggen kände jag att det var blött!

Jag kan säga att jag vaknade till, illare kvickt och kutade till duschen med ungen under armen och trodde vi rullat i bajs halva morgonen. Men som tur var så var fallet inte så, pjuh! Men jag bytte sängkläder ändå. Jag vill ju inte få "då och då" dofter av bajs i min egen säng! "Kände jag bajs lukt? Nää, nu försvann det.. NU! Nu luktade det igen! Har jag släppt en smygare som jag själv inte märkt? Uuuh där ÄR det ju bajs!" Ja, ni förstår.

Lite tur att det hände för jag behövde verkligen byta sängkläderna.

Och dåligt samvete. JA! Jag tror ju inte han hade bajs i blöjan mer än 1 timme i af men det kan ju inte vara skönt, stackars liten! Och han måste ju själv varit jätte trött som bara lät det vara. Han vart inte röd heller på stjärten så det var nog ingen fara. Men ändå!

Ja justja! Han sa ju mommo idag! Vi pratade med henne med högtalaren på och jag sa: säg mommo. Så sa han det! Sååå gulligt! När vi lagade mat ( han vill alltid vara i famnen och "gaga gat" med mamma ) så pekade jag på allt och sa vad det hette och när jag sa potatis sa han "tiiis". Åå man blir så glad när ens unge lär sig något nytt :) Igår sa han ju också något Patrik-liknande, minns inte nu hur han sa. Men något var det :D Patrik är nämnligen Tjalles nya bff! Han kramar honom spontant, vill lattja med honom när dom ses och igår ville han minsann följa med honom hem också! Han skulle upp i hans famn när dom skulle hem, ville inte till min eller Lottas famn. Haha så gulligt :)

Nog snackat om det! Om exakt en vecka fyller han 1 år också!!! När hände detta!? Älskade unge <3

Och så är jag hungrig..kurr kurr..

En suddig bild på en nybadad jag. Nu är det dax att lägga sig. Natti!

Det är någon i huset som lagar/lagat mat och jag tycker det luktar gott.

Det blir inte saken bättre att jag är hungrig och kan inte låta bli att längta till morgondagens middag - vad det nu blir.

Lillen somnade strax innan sju, lite senare drog jag iväg och hälsade på. Vid tio tiden fick jag ett sms av min man som skrev att lillen var vaken. När jag kom hem var han fortfarande vaken men vi gjorde lite omma, satte oss i soffan och han somnade rätt så snabbt. Han höll på att prutta så han är nog lite skitis, då brukar man få vakna till en bajsblöja :D Visst är det intressant?

Han är så härlig min unge, en riktig lustigkurre. Och en jäkla retsticka, precis som sin far! Systerdottern har sovit hos mig hela helgen och ingen var nog gladare än Charlie! Han älskar sina kusiner, det syns tydligt. Men han förstår ju inte riktigt att han inte får "bråka" med dom. Han kan nypas men helst dra i Sagas hår, det är ju så kul när hon blir sur och han får en reaktion och uppmärksamhet av henne. Jag brukar säga till honom för Sagas och Silas skull så dom inte tycker att moster bara säger till dom och inte till sitt eget barn när han håller påååå som dom säger. Samtidigt som vi säger att han bara är en liten bebis som inte riktigt vet vad han gör. Han har också hittat Silas svaga punkt, ta hans napp från munnen eller ta leksaken Silas leker med. Man ser på honom hur han vet vad han ska göra för att kunna retas. Och innan han gör bus så brukar han kolla på mig, för vissa saker vet han att han inte får göra och det blir ju så mycket roligare då också!

Nä nu skriver jag som vanligt bara massa skit och klockan är över tolv så nu ska jag sova, natti!

Hej blogg.
Jag ligger redan i sängen men måste såklart surfa runt (uppdatera fejjan och insta 32 ggr/minut typ) tills klockan är tolv, min dead line. Nu dom senaste veckorna har det blivit ännu senare men min vanliga sov tid är vid tolv.

Det var så skönt dom första veckorna (typ 8-12 v) när Tjalle var nyfödd, då la jag mig redan vid 19-21 tiden, nästan jämt. Jag tror det delvis är därför jag klarat mig från att vara en supertrött och hängig morsa, sen så behöver jag kanske inte lika mkt sömn som andra och så har ju våran lille alltid sovit så bra. Tycker han varit som "tjorvigast" nu när han närmat sig 1-års dagen, men det är inte så konstigt när han lär sig så himla mycket just nu, för att inte tala om när han var sjuk under julen, då försvann ju det här med att han kunde somna själv för natten (med mig i sängen bredvid) och behövde inte väcka oss för att somna om själv ifall han vaknade på natten. När han var sjuk fick han sova mkt med oss och vi trivs ju med det men då är risken större att han vaknar oftare.

Tror också nu att han har en liten gnutta av separationsångest, inte mer om dagarna men på kvällen/natten känns det som att han velat kolla så att är kvar. Pappa får inte söva om, det ska vara jag! När jag behövt ta upp han från sängen så har han hållt om mig HÅRT med sin lilla arm om min hals och benen som klister runt min midja, har jag vart på väg att sätta ner honom håller han i ännu hårdare och börjar gråta. När jag skulle börja igen att "söva" honom i egen säng och jag sa till honom att han skulle somna där och jag skulle lägga honom i sin säng så höll han i mig, ordentligt och gnäller till.

Så det känns inte som att det är läge just nu att fortsätta med det. Jag vill ju inte att han ska känna så innan han somnar.

För nån kväll sen vaknade han, först var han jätte ledsen, det gick över och sen somnade han till några ggr, inte så där djupt men jag försökte gå några gånger och direkt jag rörde på mig så öppnade han ögonen och det kändes som att han inte kunde somna om ifall jag skulle försvinna från honom, lill hjärtat då.

Nu när han är helt frisk har han börjat sova normalt igen (dåligt att skriva upp det, så peppar peppar) och jag hoppas att det fortsätter så (så började han gnälla lite just, haha så typiskt men nappen hjälpte) och lite peppar peppar på det också.

Idag försökte försökte jag få honom att säga ost och han ansträngde sig såå och ut kom det "sssst" haha så gulligt. Ost är nämnligen något han ääälskar.

Nå joo sanoma sitten niiiin!

Natti natti!


Fönsterputsaren....

Hej!
Igår hade jag lite av en depp dag, tänkte bara dystra och mörka tankar. Först fick jag ett samtal från min älskade gumma som gjorde mig så glad, bara det att hon tog upp luren och ringde mig, gjorde mig glad. Jag som kände mig så ensam och övergiven. Och efter att jag pratat med henne kändes det genast bättre! Men botades sen helt av storesyrran och hennes barn när dom hälsade på. Nina gjorde mig glad. Inte det att hon tröstade mig men bara att hon kom och hälsade på och var så glad, det smittade av sig.

Jag ser mig själv som en rätt så öppen person, kan berätta nästan vad som helst till vem som helst.

Men ändå finns det en liten del av mig som jag håller stängd, låser och visar inte det till vem som helst. Alla förstår inte, alla känner inte med på något vis, andra verkar tro att det jag säger är överdrift och svammel.

Men när man lever med så starka känslor som jag har så känner jag lite extra i alla sammanhang. Och alla mina känslor är äkta, för mig. Jag kan själv tycka att jag överreagerar ibland (efteråt) men i stundens hetta är mina känslor precis så som jag visar dom.

Idag har jag i af fått prata med en fin vän, som lyssnar, verkligen förstår och tar det jag säger på allvar. En person som jag kan öppna mig för helt och hållet och lita på. Jag babblade nog för mycket med hon får skylla sig själv när hon är så jäkla bra! Hon är nog den enda som jag verkligen kan prata med och säga hur jag egentligen känner och hon finns där. Du gjorde min dag, det var så skönt att få spy ut allt om allt till någon som verkligen lyssnar och förstår.

Ni kanske inte tror mig men jag är jätte trött! Funderade några snabba sekunder på hur det kunde komma sig men jag kom på att det måste vara all den friska luften jag andats in idag och även lite motion(!?).

Jag har en fin gäst här hos mig över natten, systerdottern. Vi har haft det jätte mysigt med film och snask. Vi kollade på filmen Modig och jag tyckte den var jätte bra! Rolig, fin och skit bra! Det tyckte pigan med och vi skrattade högt flera gånger om, så kul tyckte vi att den var. Ni måste se den om ni inte gjort det. Och känsliga jag bölade såklart men höll det för mig själv, jag är ju en tuffing!

Nä nu säger jag god natt här, lill tjejen sover redan.

Jag saknar min mommo så himla mycket. Hon hade älskat Charlie och sagt att han är så glad och ser så välmående ut. Hon hade blivit förtvivlad varje gång han fick dricka vatten istället för mjölk. "Vatten smakar ju ingenting!"

Det är såå otroligt tomt utan dig mommo. Det är en bit av mig som är borta, du fattas mig. Jag önskar såå att du skulle finnas här med mig, nu när jag också är mamma. Du skulle aldrig tro mig när jag hade berättat att jag tyckte om att föda barn. Det gillade inte du. Du tyckte det var en pina och led verkligen med dom som skulle föda. Visst var du med mig på förlossningen mommo? Visst var du det? Visst var du med mig när vi fick våran fina son? Visst var det väl du som såg till att jag fick den bästa förlossning man kan tänka sig, som "plåster på såren"? Jag tänkte på dig så mycket när jag låg där med mina värkar, jag kände en doft och tänkte på dig.

Ofta när jag söver Tjalle så tänker jag på dig och brukar uppleva ett lugn för både mig och Charlie, en kort stund efter att du kommit i mina tankar.

Jag tänker alltid att jag kommer in hos er, möter dig i hallen, precis som vi brukade göra. Du blir så glad, lyfter båda armarna och jag får en kram. I tankarna släpper jag inte taget. Jag håller om dig och du mig. Jag känner din doft, hör din röst och känner hur din kärlek drar över mig. Jag ser dig i din bula mössa, som bara har fodret kvar. En blå kofta med ljusblåa linjer. Dina svarta mjukisbyxor med lila rand och dina blåa foppa tofflor. Haha, kläder var inget du brydde dig om.

Jag blir alltid helt varm av denna tanke. Glad. Och ledsen. Jag hoppas verkligen att vi ses en dag igen, för om vi gör det så känns inte döden lika mörk och kall. Jag älskar dig så mycket och saknar dig ännu mer.

Många har nog svårt att förstå saknaden efter en "gamling" men du är något helt utöver det vanliga. Ingen är som du och ingen som inte kände dig kommer aldrig någonsin förstå vilken underbar härlig energi du hade. Den värmen du utstrålade går inte att beskriva. Och som ditt barnbarn tror jag att man fick det där lilla extra av dig, älskade Ebba Villhelmina, jag kommer aldrig någonsin sluta längta efter dig <3

Natt natt natt.
Jag har blivit en riktig natt uggla. Det är ganska kul, på något konstigt sätt, att vara vaken mitt i natten när man egentligen ska sova. Heeelt crazy!

Och på tal om crazy, min unge är rätt så crazy! Speciellt i matbordet. Inte vill han sitta på stolen och käka, han ser alltid något intressant som han bara MÅSTE inspektera. Och när han inte får som han vill kan han bli riktigt jäkla förbannad alltså, han vet vad han vill och han VILL det verkligen. Och han vill ju oftast ha farliga saker som han kan skadas av, tok unge.

Men ändå tycker jag att han är lugn..eller kanske har ett lugn i sin själ, som jag också har.

Den här veckan har varit..instängd.
Hoff, har inte kommit mig nånstans. Ibland undrar jag hur man i framtiden ska kunna kombinera jobb/barn/hem/kärleken/träning/vänner!? Visst hinner man väl och får prioritera lite annorlunda men att dygnet har för få timmar tycker då jag!

Och den lilla träningen jag hann ge åt mig själv är helt borta. Men på måndag startar jag igen, ta mig fan! Måste bara få mina gratis kuponger som man får som kommun anställd. Det som känns jobbigt är att jag vet att jag är på ruta ett igen, börja om från början. Innan jag slutade började jag just känna att jag blivit en gnutta starkare, orkade lite mer än i starten. Meeen, jag har bara mig själv att skylla. Dum som man är. Eller lat som man är kanske jag ska säga!

Nu är det strax dags för att sova, god natt!

Jag äter frulle och lillen leker i sitt rum, han har redan ätit. Fast för honom blir det frukost nr 2. Dagen startar alltid med en flaska omma :) Idag lite banan också.

Jag älskar att han nu kan äta nästan allt, det är verkligen skönt och kul faktiskt. Han är väldigt intresserad av mat och vill smaka på allt och gillar det mesta, kommer inte på något han inte tycker om. Gröten har han börjat lessna på - jag förstår honom! Så det skippar vi nu till frullen. På kvällen gör jag gröt men han vill inte alltid ha och det gör inte för han kan ju äta så mkt annat nu ändå :)

Nä, nu ska jag drinka upp mitt te, plocka bort frullen, borsta våra tänder och få på oss lite kläder.

Ha en bra dag!

Åååååh!
Jag blir så jävla hungrig av att kolla på Sveriges mästerkock.

Så gott det hade varit med en fet köttbit, god sås, lite grönsaker och någon variant av potti.

Kurr kurr.

Söndagen har passerat.
Efter 16 dagars ledighet återgår min sambo till jobb imorgon igen. Lite tråkigt och lite skönt att det blir vanlig vardag igen.

En påminnelse till mig själv inför imorgon: ring din chef Lisa!!! Ja, jag skaaaa!

En till påminnelse: Logga in på FK och lägg in dagar. Yesbox! Glöm inte bort detta!

Ååå en till: Kom ihåg att gå på promenad imorgon och alla andra dagar, din röv har börjat hänga rejält! Ok!

Om två veckor (whatta faaaack!?!?!?!?!?) fyller min underbara, fina, vackra, roliga, busiga, goa, spexiga, knasiga, söta knasboll 1 år! Det är ju helt galet! Min sambo fyller ju år samma dag, det får vi ju inte glömma ;) Redan 1 år...

Har jag skrivit här på bloggen att han går nu? Det har jag säkert men nu vet ni det en gång till. Det ser så konstigt ut när min lilla bebis kan gå helt själv på sina egna små söta ben. Han började gå nån dag efter julafton och har fortsatt att öva sen dess. Men jag tycker att han gick mera när vi var i byn, längre sträckor och oftare. Men vad gör det? Han kan ju i af :D

Nä hörrni, nu ska jag sova. Eller försöka i af.

Det är ett till tecken på att jag är förslappad, svårt att somna.

Natti!

Moster Nina ville att hennes systerson skulle matcha henne så han fick leka balettdansös:

Hej hej.

Lillen somnade för en stund sen, övertrött kille! Vid sju åkte vi för att hämta honom och blev kvar en stund. När vi kom var han trött, tror han slumrade till i bilen på väg hem och hemma var han trött. Vi gjorde omma och han hade lite extra energi kvar och fick leka lite. Han ville inte mysa i famnen, han ville inte sova, så han fick leka lite till. Han ville såklart klättra på sin stol och bord som tillfälligt står här i tv rummet men det tyckte inte jag var nån bra idé. Lugnare kvällslekar och bus men inte klättra och vara vild just innan sovdags så jag tog bort stolarna och lillen blev SKITSUR!!! Han ville inte till min famn. Jag såg att han tänkte "vill fan inte sova!" samtidigt som han grät "till" mig och ville vara i min famn. Hoff, ibland tänker jag att grannarna tror att vi misshandlar honom för han kan gråta HÖGT och låta riktigt plågad dom gånger han blir förbannad när han inte alla gånger får sin vilja igenom. Men nästan alla i huset har själva barn så hoppas dom vet hur det kan vara ibland.

Jobbigt att vara snart (jävligt snart!) 1 år och ha ett hett humör, stark vilja och envis som en gammal get om det behövs. Han ger sig inte i första taget.

Synd för honom att jag är likadan :)

Jag tog honom i min famn, kramade och pussade. Han blev lugn och vi gick till sängen och han somnade inom några minuter.

Nu tänkte jag ta en dusch så jag slipper göra det på morgonen, hade velat bada men det är nog inte så populärt för grannarna. Sen ska jag torka mitt fjuniga hår med min hårtork som jag fick i julklapp <3 Äntligen! Det var ett tag sen jag ägde en fungerande sist.

Jag har blivit besatt av Sardinien, det är en vacker (vad jag sett på bilder alltså) ö i Italien som jag verkligen vill åka till! Trist att det inte är varmt där i december för annars hade det blivit julfirande där. Men nästa gång jag tänker åka på utomlandsresa under sen vår, sommaren eller tidig höst då SKA jag dit.

Vi har ÄNTLIGEN börjat måla Charlies rum, imorgon lägger vi upp tapeten. Vi har målat första varvet för ett tag sen och väntar nu på att det ska torka så vi kan måla på det andra och sista varvet. Äntligen! Säger jag ännu en gång. Vi är för sega med mycket.

Lillen är med sin fammo och farfar, han vinkade glatt till oss när vi for. Där har han det så bra och riktigt kul. Dom leker med honom hela tiden och tar hand om honom så fint och bra och släpper inte honom med blicken en enda sekund verkar det som, sten koll :)

Det är så härligt att ha familjen som hjälper till med så mycket, speciellt när alla ställer upp att vara med Tjalle när det behövs.

Älskar att han har så många i sin närhet som älskar honom lika mycket som vi själva gör <3

Nu är det snart dax att börja måla igen.
Jag har lånat svärmors symaskin för att sy gardiner till alla rum förutom tv rummet, det är bara där vi har gardiner. Sloooow, i know! Får se hur gardinerna blir alltså, haha! Jag har inte sytt sen jag gick i karre skolan och var 14 år. Sydde bara massa buffar så kunskapen är inte allt för stor, inte min starkaste sida och intresset finns inte heller. Men hur svårt kan det va!? :p

Hade jag vetat vad klockan var så hade jag nog inte vart vaken nu.

Så är jag så störd så jag bara måste varva internet och skriva blogg också.

Moget Lisa, moget!

God natt!

(tycker denna nyårs bild är för fin asså! en raket sköts just upp och lyste upp hela bilden, ni ser ju röken av den :-) perfa tajming!)

Här ligger jag (eller vi) i soffan och har kollat film. Vi har blivit nattugglor efter jullovet. Men vi ska nog försöka ändra på sovtiderna när T börjar jobba igen.

Snart måste jag också jobba lite. Väldigt snart. Jag ser fram emot det..men ändå inte! Jag trivs väldigt bra med att bara vara hemma med min gosse men lite extra pengar behövs alltid. Speciellt eftersom vi, (hela familjen, by-grannen mfl) ett stooort gäng har planerat att åka utomlands till nästa jul. Det kommer bli otroligt kul! Så det är redan dags att börja spara lite kosing. Sen vill jag ha mer pengar så vi kan göra roliga saker på fritiden och ha det mer fritt ekonomkiskt helt enkelt.

Men jag trivs som sagt så bra hemma nu, jag har blivit för bekväm! Tänk att bli väckt av en väckarklocka lixom :S Sen vill jag inte vara onödigt mkt borta från min son. Tiden har redan gått så snabbt och jag vill inte missa något. Nånstans inom mig är det ändå lite ångest laddat att tänka på arbetet. Hade tänkt jobba lite under hösten men jag kände ändå att, nä, jag är mammaledig nu och den här tiden kommer aldrig tillbaka. Han kommer aldrig mer utvecklas så mkt under 1 år som det första. Jag tror att jag bara skulle känna mig otroligt stressad och bara längta hem. Bara jag går och tränar eller hälsar på ensam så känner jag en viss stress inombords. Samtidigt som jag längtar efter att jobba med härliga människor och träffa nytt folk.

Ibland vill jag verkligen vara miljonär.

Men det är jag inte ännu så det är bara att ta tag i den första arbetsdagen väldigt snart :D

Nu vore vi lägga oss. Tja!

En gammal bild på mig och min underbara son för några månader sen. Han var lite förkyld och jag hade några extra kilon :D

Hej blogg.
Jag känner mig väldigt svullen och flärrig efter julen. Nu när jag tänker tillbaka på juldagarna (från igår till mitten av december, haha) så ser jag mig själv ätandes. Hela tiden. Åt jag inte,sökte jag något ätbart, sökte jag inte så tänkte jag på något gott eller vad jag skulle ta mig an nästa gång. Det känns som att jag varit på jakt, mat och godis jakt hela julen.

All träning som jag åstakom (hoff, är det ens ett ord?) är som bortblåst. Dom små hårda bicepsen jag kände har förvandlats till fett, ännu en gång.

Men jag kommer tillbaka!
Julen är slut och jag känner mig så trött efter den. Ingen motion, massa skräp i magen och sovit fram till lunch nästan varje dag.

Man blir verkligen bara slö och trött av att vara slö och sova för mycket.
Det är rätt skönt att vara tillbaka i staden igen. Bara T börjar jobba så flyter allt på mkt bättre :D

Nu när vi vart i byn har jag vart rätt "frånvarande" som mamma känns det som. Med 2 föräldrar, mostrar, morbror, en supermommo och kusiner så har jag inte behövt göra allt för mkt själv. Väldigt skönt och jag är så tacksam för allt ni gör och hjälper till med. Blöjbyten, några sövningar, matning, underhållning, en trygg famn och dom underbara sovmårnar vi fått! Tror vi klarar oss fram till nästa jul :-) Det har vart riktigt härligt att "slippa" göra allt själv under så lång tid. Men för nån dag sen började jag sakna vardagen. Jag och Charlie med lite mer rutiner.

På nått konstigt jäkla sätt är det ändå lättast att vara helt själv med sitt barn. Det är väl kanske det att man vet att man måste göra allt själv och inte kan ge över det till nån annan? När man är själv så är tiden mer värdefull, som när han vilar på dagen, då brukar jag göra sånt som jag inte alltid ids göra på Charlies tid som att diska, duscha, sminka mig osv. Gör sånt ändå för nu sover han senare än vanligt men så har det vart sen han föddes typ.

Det är otroligt skönt med all hjälp från familjen men vardagen är heeelt okej ändå :)

Och igår kväll när vi kom hem och jag (vi) var på toa blev Tjalle överlycklig när han såg badkaret och rusade dit och ställde sig mot det, hade han kunnat hade han hoppat ner i karet, så kollade han på mig med sitt lyckliga ansikte och sa "dadaa!!!". Självklart fick han bada, han älskar det verkligen. Det ska bli så kul när vi går på badhuset när han blivit helt frisk, tror han kommer bli väldigt lycklig och kanske lite rädd :-)

Nä nu slutar jag skriva strunt.

( sista gången jag gör backslick på honom efter han haft blött hår, haha kolla frippan, här har han ändå haft på sig mössa i 2 timmar :D )

Tja!

Haha, brukar läsa mina egna inlägg efter att jag publicerat och ibland fattar jag inte själv heller vad jag tänkte när jag skrev vissa saker. Hur jag stavar och hur vissa meningar bara blir fel, haha! Men det bjuder jag på :D

Hmm..jaha, that's it!