.

Är åter i Kiruna.
Känns alltid som en fet käftsmäll när man står vid rödljusen vid statoil norra.
Där börjar alltid den där typiska Kiruna ångesten.
Men den försvann igår när jag fick jobba, o9:oo-22:oo. Fett nice.

Igår drömde jag en hemsk, hemsk, hemsk mardröm.
Orkar inte berätta hela, men det var två bröder som blev kär i mig
när vi åkte tåg (?) och sen planerade dom att ta min själ.
Sen sa den ena att jag liknade en gubbe i nån skräckfilm.
Så sa jag att jag inte visste hur han i filmen såg ut
så sa han att : Men då ska jag sätta upp en bild på han i ditt sovrumsfönster
imorgon så när du vaknar så drar du bara upp persiennerna så får du se...

GISSA om jag var livrädd när jag vaknade !?
Och gissa om jag inte vågade dra upp persiennerna i sovrummet på ett bra tag...

När Tony vaknat så hörde han hur jag andades konstigt och lät rädd med pipande ljud.
Så han smekte mig på kinden och då minns jag att jag kände mig trygg och älskad
och Tony sa att jag slutade med mina rädsle ljud då...
Så igår hade jag en toppen dag tack vare denna lilla gest.
Varje gång jag tänkte på det kunde jag bara le.
Less is more, det har jag väl berättat för er innan också ; )
Tänk att en liten smekning på kinden när man sover kan göra så jävla mycket !
Låter kanske knäppt men han gjorde verkligen min dag igår.