.

Idag har jag kännt mig lite på sne. Lite grå och deppad.
Jag är arg på mig själv. Aaarrrrgh !
När jag städade höll jag på att tänka på massa hemskheter
och var inte långt ifrån gråt så råkade jag peta till
med fingrarna på min kaktus och då var det loppet kört !
BUHUUUUUUUUU ! Sa jag då.
Men så fick jag ett samtal och det kändes genast mkt bättre.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Vad vill jag bli när jag blir stor ?
När kommer jag få ett jobb som kommer kallas mitt ?
När är det min tur att slippa små problem som aldrig vill försvinna ?
Jag jobbar på det, men det är fan inte lätt !
Jag önskar ibland att jag sluppit min jävla barndom som vi haft
fast jag oftast tänker att den gett mig nått så jag blivit en stark person.
Men nu förtiden är jag bara arg på hur det brukade vara.
Varför kunde ingen hjälpa mig/oss? Jag är arg.
Så ska barn inte behöva ha det. De är fel.
Jag vill inte vara arg mer, jag vill att det ska försvinna
så jag kan se allt annat än ilska och de negativa som kommer med jämna och ojämna mellanrum.
Det är inte bara jobbigt för mig, det är ju jobbigt för andra runt mig också...

Nä, nu låter det som att jag är världens argaste människa.
Men det är en sån dag idag.
Idag är det jobbigt att vara alkoholistens barn.