.

Ännu en gång har minuterna passerat tolv slaget.
Ännu en gång sitter jag vaken och har INGEN lust att lägga mig.
Varför ska jag sova ? Så jag är utvilad till imorgon ? Varför ska jag vara det för ?
Ska jag sova inatt så jag är utvilad imorgon för att ligga på soffan ?
Ska jag sova för att vakna ännu en gång till att vara ledsen för att jag inte har jobb ?
Det är så jobbigt. Oj, vilka problem Lisa har, tänker ni.
Jag vet att mitt lilla problem egentligen inte är en värdslig sak.
Jag vet att så många människor har det riktigt hemsk, hela tiden.
Människor som svälter, små barn som dör varje dag för att dom inte
fått tillräckligt med mat eller ens rent vatten.
Jag vet det och jag är tacksam över allt jag har.
Jag är lyckligt lottad och får mat varje dag, fast jag har 0:-
Det löser sig alltid på ett eller annat sätt. Jag behöver aldrig gå hungrig
och ora mig för när jag får mat nästa gång. Jag vet.

Men nu bor jag i Sverige. Dom flesta människor här har det ju bra.
Det är ju inte som Afrika till exempel.
Jag vill inte nöja mig med det jag har. Det där lät dumt.
Men jag har mål här i livet jag vill inte vara nöjd "nu är det som det är"
Jag vet ju att jag kan göra allt jag vill.
Jag vill må bra med mig själv och jag mår bra när jag jobbar, tjänar pengar
och sen är jag fri att göra vad jag vill med mina pengar.
Ända sen jag var en liten flicka har jag velat hjälpa barn i fattiga länder.
Såg ett tv program hos mommo och moffa en gång med barn som hade det svårt.
Jag kan inte ha varit äldre än 9 och tänkte: Jag ska hjälpa dom.
Ända sen den dagen är det något jag verkligen har velat göra.
När jag får stadig ekonomi så kommer jag skicka pengar till behövande.
(och hoppas dom kommer fram)
Och ända sen den dagen jag såg programmet så har jag velat åka till dom drabbade länderna
och hjälpa till så gott jag kan. Bara göra nånting för dom.

Jag vet att jag är en hemsk människa som vore vara mer tacksam.
Men jag lever inte i den hemska världen med smutsigt vatten.
Jag bor i Sverige. Vi vill ha mer. Vi blir aldrig nöjda.
Vi vill vara framgångsrika, friska, snygga, underbara hem.
Ja, vi vill bara ha och ha. Jag skäms lite när jag skriver det här.
Men det är ju sant.

Tror ni inte att en människa som varken har kläder eller mat skulle
döda för att leva precis som jag gör nu?
Som jag säger, fult tv rum, fula tapeter, fula ruttna kläder, tråkig frisyr,
ingen god mat hemma (fast frysen är proppfull) klagar på Kirunas äckliga vatten
och önskar att jag hade så gott vatten som vi har i byn, arbetslös,
ful näsa, seg dator, inget på tv ikväll, sladdar över hela golvet osv osv osv....
Den människan hade nog blivit överlycklig om han hade mina "problem".
Ja fy fasen vad jag är bortskämd !

Men ändå måste jag försvara oss med att vi är ju uppvuxna så här.
Det är bara så. I dom fattiga hemska länderna är det såklart på ett
helt annat sätt. Vi lever verkligen i olika världar.
Dom är nog så mycket mer tacksamma än vad vi någonsin kommer bli.

Om jag får barn ska jag resa till något hemskt land och
visa hur bra dom har det i tråkiga Sverige.
Jag är ju redan förstörd och vill bara ha allt vackert jag kan få.
Jag kommer aldrig vara nöjd. Men jag kommer ge en extra tanke åt det här.
Vad nu det är värt...

Åååh, jag blir galen. Jag skriver om något jag inte vet ett skit om.
Jag skriver bara vad jag tänker och jag är dålig på att skriva, jag vet.
Jag tycker själv att det är jobbigt när jag skriver så mycket.
Men det är min blogg. Jag älskar ända att skriva fast jag inte kan.
Gillar ni inte min blogg behöver ni inte vara här och kolla.

Nå nå, ska jag gå och lägga mig eller ska jag fortsätta tycka
synd om mig själv som inte har något att vakna till imorgon ?
Stackars lilla Lisa som har det så jobbigt...
Skänk mig en slant.
Visst är jag hemsk ?