i väntan på 84-åringarna...

Inatt/imorse vaknade jag, tror jag drömt nått lite hemskt.
Jaja, vaknade, var helt chockad och panik slagen.
Min älskling låg inte brevid mig, och vars fan är jag ? Tänkte jag...
Kolla runt i rummet lite och kom ihåg, just ja, jag är ju i byn...
Så förvirrad man kan vara...// dementa Lisa

Snart bär det av mot Siikavuopio. Skönt, fast det regnar.
Men jag är inte gjord av socker vilket mommo beter sig som om hon vore.
Men hon är i af söt som socker om inte annat.
Prtade just med henne i telefon och hon frågade om jag hunnit kolla ut. (det regnar)
Hon sa att hon ska då bara sitta i stugan och elda på golvet... och bränna upp stugan.
Haha, hon är så rolig min mommo. Lite galen, men rolig.
Kanske från henne jag fått min grova humor...

Stugan vart vi är på väg till är mommos barndoms hem.
En liten liten stuga på en liten kulle brevid älven. Inte heller långt från fjällen.
Först kör man mot Karesuando, sen över till finland, köra bil därifrån ca 30 minuter
sen när vi är framme är det bara att packa alla prylar i båten och åka över till Sverige igen.
Vi har inget rinnande vatten och ingen toalett, bara ute dass.
Jag föredrar hellre en vanlig toalett, men nöden har ingen lag som det heter.
Så farligt är det inte heller.
Ja, när vi är ute i skogen hela dagarna så är ju naturen våran toalett.
Men där ute försöker man hålla sig så gott man kan och längtar till ute dasset där "hemma".

Min kamera funkar prima nu så jag kommer självklart fota massor när jag är borta
så jag kan uppdatera ER med bilder sen när jag kommer tillbaka när det nu blir.

Alltid när jag är på ett ute dass så tänker jag att en råtta eller orm ska bita min stjärt
eller att dom får för sig att krypa in i mig.. Än så länge har det inte hänt och jag hoppas
att det fortsätter så också :p

Jaja, jag ger mig nu.
Ha det gött !


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0