mer dritt

Justja, drömde förra veckan att jag sov, precis som jag gjorde.
Jag vaknade i drömmen, jag kunde inte prata ! Det kom bara obegripligt mummel
från min mun. Jag blev rädd, försökte skrika, men inget kom ut.
Jag försökte mig upp från soffan. Jag kunde knappt gå.
Jag ramlade ner från soffan, var som förlamad. Tillslut kunde jag gå litegrann.
Jag gick fram till en person och sa vad som hänt, hon bah ryckte på axlarna.
Mina händer & fötter var fortfarande konstiga och hade tusen nålar.
Drömde igen att jag låg på soffan. Försökte vakna i drömmen, men det var omöjligt !
Ögonen var alldeles för trötta. Jag kunde inte vakna.

Men bara nån minut efter (kändes de som) så vaknade jag påriktigt och pustade ut.

När jag ändå är i drömmarnas tal så drömde jag för nån natt sen
om mommo. Hon var i drömmen lika pigg som tidigare,
hon log och skrattade så där som hon alltid gör, så sa hon något
roligt och knasigt som hon också alltid gör.
Sen var drömmen slut. En bra dröm.

Nu ska jag vika tvätt, duscha, äta lunch, senare ska jag på möte.
Jag gillar inte möten. Det är så typiskt vuxet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0