.

Imorse hade jag en hemsk dröm...
Eller sjäva drömmen var jätte fin.
Men när jag vaknade var det inte så kul när
jag kom på vad jag drömt.

Först var det som vanligt en konstig dröm med konstiga
människor och konstiga händelser.
Men det jag minns av drömmen var att mommo kom
och tog farväl av mig. Hon skulle ge sig av sa hon.
Mommo sa att nu måste hon gå.
Vi kramades som vi alltid gör när jag ska åka
till stan eller när jag är i byn och säger god natt.
Men nu ville vi inte sluta kramas.
För det skulle vara den sista.
Vi kramade varann om och om igen.
Men vi var tvungna att skiljas åt....
Nu sitter jag här med en gråtklump i halsen.
Mommo, du ska ingenstanns.
Du ska alltid finnas.