.

Nu är jag tillbaka i staden.
Känns ensamt och lite trist.
Ni vet, när man varit i ett hus
som är fullt av människor i 1½ vecka,
sen när man återvänder till sitt eget lilla bo,
två personer, då känner jag mig ensam.
Jag tycker om när det är liv och rörelse.
Tycker inte om när valparna tjuter sent på natten/tidigt på
morgonen. Såå livat behöver det inte vara.
Det räcker med att bebisen skriker då och då.
Och flickebarnet...och mina syskon...och jag...
och våra partners...
När vi alla samlas så där så är jag så lycklig.
Vi blir en stor familj. Det tycker jag om.

Just nu är jag tjock och mätt som en gris.
Känns som jag inte gjort annat än att äta idag.
Men det är ju gott, det som är huvudsaken.
Undra hur många ton jag gått upp den här julen?
Till veckan blir det träning, bort med julfettet som
självklart lagt sig på fel ställen!

Men det gör inte, för vet ni?
SNART ÄR DET VÅR IGEN!