.

Heeey!

Jag sitter i min soffa och glor tv. Men nu är det bara skit och då åkte mobben fram :-)

Charlie blev trött imorse redan innan kl 7 så vi gick och la oss i sängen igen och sov till kl 10, det var riktigt skönt!

Jag for hemmifrån idag vid 16:30 och kom hem först halv åtta! Jag saknade faktiskt min son men jäklar så härligt och välbehövligt det är att få sån här egentid utanför hemmet också och inte bara egentiden på kvällen, som också såklart är viktig, för mig i af.

Men detta resulterade i att Charlie somnade först vid 22 för natten (!). Han och pappan tog en sen vila och hade vaknat först vid 18. Om han blir trött senare, efter sina 2 dagsvilor, innan nattsömnen så brukar jag söva honom i min famn och låta han sova en sväng och ja...väcka honom efter 15-30 minuter så han orkar vara vaken tills han ska sova för natten men ändå få en liten powernap. Men jag vet ju att pappan själv ville/behövde sova så det spelar ingen roll. Jag vill inte att det ska vara så varje dag men om det blir så så blire :) Jag och T har aldrig blivit sur eller irriterad när Charlie vaknat när vi har "våran" tid eller om han inte somnat när han "ska". Vi är lika glada mot gossen för de :)

Sen är han 7 månader ung och att allt inte alltid blir som man vill att det ska vara är man ju medveten om. Det är självklart roligast när det blir som man planerat men så funkar det inte alltid med ett barn i familjen och det har sin tjusning det med :) Och vem vet när hans sov-vanor kommer vara "perfekta"? Det är skönt att han sover gott, äter bra, är frisk och att han är en glad unge! Det är det viktigaste.

Som idag när jag och min son skulle iväg så fixade jag mig själv först och Charlie sist. Just för att han bara bajsat en gång och jag tänkte att det vore ske snart igen för så brukar det vara i princip varje dag. Jag bytte blöja, klädde på honom, tog på mig skorna, väskan var fixad och jag skulle bara sätta ytterkläderna på Charlie så skulle vi åka... Då ser jag att han just bajjat och jag sa "kunde du inte gjort det för 10 minuter sen" och kände mig lite irriterad och stressad.

Meeen jag tänkte snabbt att det är så här det är. Han bajsade nu och inte för 10 min sen, jag måste byta den. Ingen ide' att bli irri på situationen, det gör inte saken bättre. Jag kommer bara iväg några minuter senare än planerat. Det gör inget. NO BIG DEAL! Så jag sket i att bli mer stressad för det tycker jag egentligen inte att man ska vara med barn. Det tar extra tid och allt blir inte alltid som man tänkt sig.

Eller som igår när jag och sambon skulle bada badkar på kvällen och Charlie sov... Just när jag hade tänt levande ljusen så hörde jag en pratade gosse i sovrummet. Blöjan hade läkt och stackarn hade en tutte (!) i blöjan. Jag vet inte om han fått dit den själv eller om den hamnat där när vi bytte. Så inte konstigt att han vaknade. Hur som helst! Inte blev vi det minsta irriterade och sa inte mer än "typiskt" och flinade mot varann och lät honom ta ett lugnt bad med oss för han var rätt pigg. Det blev mysigt ändå fast det inte blev som vi planerat :)

Det mysiga (ja man måste se det från den ljusa sidan) med att han vaknar lite senare på kvällen är att vi har hunnit göra det vi ska- städa, duscha, äta kvällsfika och hunnit andas ut mm är att kunna mysa med honom i lugn och ro utan att behöva känna att man har några måsten kvar för dagen. Då finns bara vi och man får njuta av studen, av varandra..njuta av våran son på ett helt annat sätt än resten av dagen. Så tro mig när jag skriver att det inte gör något om han ibland vaknar sent eller inte somnar i "tid" :)

Nu är jag trött och ska sova strax!