.

Nu den senaste veckan som gått så har jag känt mig så instängd. Gossen har inte somnat tidigt som han brukar, jag är den som fått söva honom nu i säkert 2 veckors tid, jag har inte tagit mig nånstans på kvällarna. En kväll gick jag och syrran och prompade efter 23. Noll tidsuppfattning. TUR att syrrorna bor så nära och har hälsat på hos mig, annars hade jag vart totalt bortkopplad från omvärlden. Egentiden har inte vart desamma nu och den tiden på kvällen behöver jag för att ladda batterierna. Samtidigt som det är så himla mysigt att kramas med min lilla plutt när vi sitter i soffan och kollar tv.

Det är rätt så ensamt att vara mammaledig när jag inte känner någon annan som också är det. Jag saknar det där sociala med jobbet t ex. Träffa folk varje dag. Nu känner jag mig så ensam och övergiven.

Jag älskar att vara mamma och det är skönt att vara hemma med min son men mitt uppe i allt så känns det som att jag håller på att tappa fotfästet från allt. För många tankar som finns i mitt huvud och för få att prata med om dagarna. Det känns som att jag har en fet klump med tankar som behöver komma ut, få luftas, jag behöver nån som ska nicka och lyssna på allt jag behöver spy ut.

Det jag har att säga är tyvärr inget intressant. Det händer inget roligt och spännande under mina dagar-som intresserar någon annan än t ex Charlies pappa. Därför är det kul när ni från "vanliga världen" hälsar på och berättar om vad som händer där ute i vida världen. Samtidigt som det gör så jag känner mig som den mest ointressantaste människa som någonsin vandrat på denna planet. Vill ni höra på mina teorier om varför min son somnat sent på sista tiden? Vill ni veta hur långt vi promenerade när han skulle sova lunch i vagnen? Vill ni veta hur mkt han vägde senast när vi var på bvc? Vill ni kolla i hans mun med mig så jag stolt kan visa upp hans nya tänder?

Nää, jag tänkte väl de.

Det är väl lika bra att inte ta sig ut om kvällarna. Jag har inget att komma med. Jag känner mig så tråkig just nu.

Jag är nog i en svacka just nu.
Hjälp mig! Lämna mig inte nu.

Vart ska jag hitta glöden igen?
Hur ska jag tänka?
Vad ska jag göra?
Jag känner att jag behöver vägledning just nu. Jag behöver bli påmind om att jag är något bra. Jag vet att jag är det men jag behöver höra det. Jag vill känna mig så där bra som jag annars brukar göra. Jag behöver läsa en bok som hjälper mig att komma i rätt bana igen. Jag har fastnat i fel tänk och jag behöver tänka om, tänka nytt.

Inspirera mig!

Nu hade jag behövt prata deep shit med någon som är som jag, deep shit snackare.

Nu låter det som att det är värre än vad det kanske är. Det låter som att jag är totalt missnöjd över mitt liv. Men det är jag inte. Jag är lyckligt lottad, tacksam över min underbara son och mycket mer.

Just idag har jag också vart extra ledsen över mommos bortgång. Jag saknar henne så mycket och önskar mest av allt att hon vore här. Jag är fortfarande arg och det känns som att det är där min bitterhet har börjat. Hon var en stor glädje i mitt liv som bara försvann. Det känns som att en bit från mig dog med henne. Hon fattas här på jorden! Du skulle vara här nu. Jag tänker på dig varje dag och det är fortfarande ofattbart att du har vandrat vidare. Det passar sig inte.

I lost it.

Game over.


Kommentarer
Postat av: moster loda

Allt som har med Charlie att göra intresserar mig, allt från vad han hade för bajs till hans nya söta tänder :) och du ska veta att senast idag (och jag steg upp för 45 min sen) tänkte jag på dig och hur jävla bra du är, att du är en så jäkla bra morsa, syster och människa. Jag önskar att jag vore lite mer som dig. Jag ser upp till dig så mycket så man skulle kunnat tro att jag är lika liten som ett lingonris , och du lika hög som skyarna :) älskar dig <3

2012-06-16 @ 07:13:50
URL: http://hellete.blogg.se/
Postat av: Julia

När Leo var skitans liten och jag blev mammaledig så hamnade jag också i en sån svacka. Han föddes på sommaren då alla hade tusen grejer på gång och ingen ens kom och hälsade på på BB (det tog rätt bra i mig), sen visst i början vill man ju lära känna sitt barn och så så man är ju rätt uppe i det men när hösten kom och mörkret och kylan och jag var ensam här ute i byn så blev jag också hemskt nere. Även fast man är sjukt glad över det man har så var det nån känsla som inte var kul som fanns där inne. Det jag egentligen ville säga var att det blir bra. :) du är bra!!

2012-06-16 @ 08:04:29
URL: http://Http://martajuliavictoria.blogg.se
Postat av: Lisa

Sv moster Loda: nåå vad fin du är. Vad glad jag blir att du tänker så om mig, älskar dig!



Sv Julia: "Skönt" att inte vara helt ensam om det. Kände kylan över att till på köpet bo nere i en liten by :/ Sen var väl du länge på bb också? Förstår att man vill att folk hälsar på då. Det bästa är väl att det blir bättre, tack för din kommentar :)

2012-06-16 @ 09:08:17
URL: http://mcitalo.blogg.se/
Postat av: Nina

Men hallå jag rå. Ensammast i världen i 4 år! Alla skulle alltid göra nåt annat och nåt kul Och jag bah jaha men kom och hälsa på om en vecka rå om ni har tid eller lust att se en svettig mamma.. Men nu när ni bor nära så vet du ju att jag villa med dig så mycket som

Möjligt förutom dagarna då vi har paus:) men du vill väl ha andra än mig där tänker jag:p



Men du är ändå min bästis vad du än tycker själv! Gillareskarpt

2012-06-16 @ 16:44:56
URL: http://ninavonkork.blogg.se/
Postat av: Miaa

Känner den känslan väl, hoppas du hittar nått att göra som gör dig glad. Vettetusan vad jag gjort om jag ibte upptäckt hur mycket jag tcker om att sy. Extra ensamt när Alexander är borta på jobb och då syr jag som en tok...Jag förgyller mina dagar lite exra då med att gå och handla på Ica så jag får se folk iaf, haha kul jul. Och btw så tycker jag det är kul att läsa allt vad du skriver om din lilleplutt. Nu när jag själv har barn så tycker jag det är intrssant att läsa om allt om andras barn :)

2012-06-17 @ 08:57:50
Postat av: Miaa

Känner den känslan väl, hoppas du hittar nått att göra som gör dig glad. Vettetusan vad jag gjort om jag ibte upptäckt hur mycket jag tcker om att sy. Extra ensamt när Alexander är borta på jobb och då syr jag som en tok...Jag förgyller mina dagar lite exra då med att gå och handla på Ica så jag får se folk iaf, haha kul jul. Och btw så tycker jag det är kul att läsa allt vad du skriver om din lilleplutt. Nu när jag själv har barn så tycker jag det är intrssant att läsa om allt om andras barn :)

2012-06-17 @ 08:58:29
Postat av: Katja

Jag gillar att läsa om allt som händer i bebisars liv, ja iaf. såna som man känner. Ja, challe känner jag ju inte, men ändå... Jag tycker det är sktintressant att läsa om när de somnar, vad de lär sig, hur de är osv. När jag var hemma med ellen kände jag mig ensamast i världen, fast jag hade henne och de andra, men ingen jag kände var hemma med bebis då. Med de stora var det många, samt att det fanns superbra öppna förskolor, där vi alla hängde varje dag;)

2012-06-17 @ 21:44:28
Postat av: Emma

Åh, trodde jag var ensam om att känna så här!

2012-06-18 @ 12:53:42
URL: http://wemmas.blogg.se/
Postat av: Lisa

Sv Nina: Nåå, inte visste jag att du kände så. När Saga var liten tyckte jag att vi var hos dig hela tiden :D jag minns att jag brukade tänka att ni kanske ville vara bara med varann också och försökte att inte komma så ofta. Det är så kul nu när vi bor så nära varann, när ni kan komma förbi bara så där, ingen planering behövs och det känns som att vara bybo, skön känsla! Klart jag vill ha dig här. Gillarejocksåskarpt ;)



Sv Miaa: Kanske jag får ta och skriva lite mer om vad Charlie gör då när ni är några som tycker det är intressant :p

Så kul att du hittat något du gillar att göra och är grym på det också, du är så kreativ, har sagt det förr och säger det igen :) Jag ska göra mig en liten pysselhörna i Charlies rum för jag gillar att skapa små saker som att klistra, måla och klippa, hehe så då (till hösten typ) kanske det känns bättre :) Tycker du är helt fantastisk som orkar vara så mkt själv med dina barn. Bara det att "slippa" en nattning, byta en blöja, mata 1 gång/dag är helt jävla underbart! Fast det inte är speciellt jobbigt så är det ändå en stor avlastning tycker jag. It takes two :) Jag brukar också gå på stan/coop/ica just för att se folk och hoppas alltid jag träffar nån bekant, haha låter nästan lite tragiskt!



Sv Katja: Som jag skrev nyss, jag kanske får skriva lite mer om Charlis dagar då ;) Konstigt att man kan känna sig så ensam fast man absolut inte är det. Det är väl att man känner sig ensam i just den här situationen, alla andra gör "vanliga" saker medans man själv "bara" är hemma. Underbart och lite tråkigt/ensamt på samma gång.



Sv Emma: Du är verkligen inte ensam! :)

2012-06-18 @ 17:42:18
URL: http://mcitalo.blogg.se/
Postat av: Sandra

Jag tänkte sådär ibland med, att folk kanske tyckte att man var tjatig, att det enda man pratade om var ens barn. Men det var det som var livet, allt kretsade kring Liam och Elliot och gör det även idag, jag brydde mig inte i vad folk tyckte och tänkte. Vill dom inte höra mig prata om det som glädjer mig mest i hela livet, om det finaste som finns så behöver dom inte lyssna. Och jag läser mer än gärna och er och Charlie, hans utveckling m.m. Det är kul och man minns själv hur stor man tyckte att det var! Och hur stor man fortfarande tycker att alla framsteg är.

Tänk såhär Lisa, du kanske känner dig tråkigt, ensam och deppig. Men för Charlie så är du allt, verkligen allt! Sen tror jag också att det är viktigt att man gör saker, inte bara sitter hemma. Fika på stan, ta en promenad, hälsa på m.m Jag har alltid haft flera andra vänner som varit mammaledig samtidigt så då är det såklart lättare. Dom flesta andra jobbar ju under dagarna så då kan man lätt känna sig ensam, men finns det inga föräldragrupper man kan gå på för att träffa andra under dagarna? :)

Kram och jag lovar, det går över ;)


Svar: Kul att höra!
Det var tänkvärt, att jag är allt för Charlie, så har jag aldrig tänkt innan :)
Det är ju en tröst/pepp dom gångerna jag känner mig ensam, fick t om en tår i ögat när jag läste dom orde, haha tönt, jag vet!

Ingen av mina vänner har ju någonsin på något sätt visat att dom är ointresserade när jag berättar om Charlie, men det känns bara som att jag är så tråkig som "bara" har sånt att berätta. Som du också skrev, det är ju mitt liv nu och det tar upp största delen så det är inte konstigt att jag inte har så mycket annat att säga alla gånger.

Sen har jag ju några nära vänner som själv har småbarn men jobbar, skönt att ha dom ändå, dom har ju själva varit hemma med sina små för inte alls så längesen och vet hur det är.

Vi gör något varje dag, det är inte ofta vi bara är hemma. Vi går på stan, coop, ica, promenerar, nu när han blivit äldre kan vi gunga också och båda mina systrar bor jätte nära och kan vara lediga mitt i veckan och då umgås vi och nu har vi tagit ut dubbeldagarna så Tony kommer vara hemma i 6 veckor så det känns bra ändå :)
Ibland hamnar jag i en djup svacka, fast för en dag och då är det skönt att ha bloggen att skriva av sig på.

När jag var gravid frågade jag BM om det fanns nån mammagrupp men dom hade slutat (?) fixa det, det tyckte jag var trist för det var något jag såg framemot. När syrran väntade sin första så hade dom det och hon träffade folk på det sättet och det verkade kul men men...

Tack för dina ord, det har redan gått över, för den här gången ;p Kram!
mcitalo

2012-06-25 @ 10:41:17
URL: http://viskablifyra.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0