Tråkig info.

Druckit te och glottat tv efter bad med gossen och sövt honom.

Igår bråkade han med mig som fan alltså när han skulle sövas. 40 minuter tog det. Jag var irriterad (haha) på min unge för han bökade så mycket och det är ju inte vad jag är van vid, mitt tålamod behöver bli bättre. Jag antar att det kommer sättas på prov oftare ju äldre han blir. Men jag kan hålla mig lugn och neutral fast jag är irriterad så något positivt i af.

Han ska prompt ligga på mage och när han kommer på mage gnuggar han bort tutten, blir glad och vill busa/leka med tutten fast han är sova-trött. Sen kollar han på mig med värsta smajlet! Jag vänder honom tillbaka för han klarar inte varje gång att lägga sig på ett bra sätt som han kan somna på + att det verkar som att han piggnar till efter varje gång han kommer på mage, för det gör honom glad. Han var trött men hade nog lite energi kvar, så jag kanske skulle ha väntat. Tillslut höll jag om honom så han inte kunde vända sig på mage och då blev han ju fly förbannad. Jag gav inte upp, tillslut lugnade han ner sig och gav upp och somnade sött. Klockan var då typ åtta. Jag fick känslan av att han testade mig, jag vet inte om så små gör sånt redan nu men jag vet ju att han var trött och det kändes verkligen som att han ville kolla hurdant tålamod morsan har egentligen. Tur att jag höll masken och var lugn, ifall det var ett litet prov :p

Nu i veckan har han somnat senare än vanligt (sju), han har behövt en liten stödvila vid fem tiden som han alltid haft (fast han tex sov ca 3 timmars lunchvila idag) men på senaste tiden har den inte varit lika viktig som den verkat bli nu igen och det har skjutit fram hans nattsömn litegrann. Det gör inget och jag kommer inte "plocka bort" den vilan för de. Blir det att han somnar halv nio, som idag så gör det inget. Tids nog kommer han inte behöva den stödvilan.

Vid halv sju ikväll såg jag att han inte var trött så vi gick ut en sväng med vagnen, han fick sitta och det var mysigt. När vi kom hem tog vi ett bad sen blev det sovdags för lillen. Han åt och somnade ca 3 sekunder efter det. Det känns bra när det är på det viset. Sen om klockan är sju eller halv nio spelar ingen roll. Tror vi kommer komma tillbaka till "klockan-sju-sovningen" snart igen ändå. Ibland blir det inte precis som jag vill att det ska vara (såklart) och det accepterar jag (såklart).

Det är samma sak när jag matar honom, det är inte kul att mata när han inte är vrålhungrig, det känns fel. Det känns mkt bättre att mata honom när han är riktigt hungrig och hinner börja gnälla lite och sen äta med god aptit. Han "säger ju till" när han vill äta och för mig känns det dumt att mata innan dess.

Oj vilken soppa det blev.
Säkert väldigt intressant också.
Nä gud vilket tråkigt inlägg.




Kommentarer
Postat av: Åsa

Hoja jag brukar också bli lite lätt irriterad när Leila tjorvar och ska bråka. Efteråt får jag jätte dåligt samvete för att jag blivit irriterad på henne. Hon är ju så liten ännu och kan inte rå för att hon inte är nöjd med något :)

2012-06-13 @ 21:57:28
Postat av: Lisa

Sv Åsa. Precis, dom säger ju till på sitt sätt och jag blir irri om det är något jag ska göra efgteråt, jag blir lixom stressad. Å det dåliga samvetet kommer direkt man kommit på att man inte behöver känna sig stressad eller bli irri på det käraste man har :)

2012-06-15 @ 00:14:58
URL: http://mcitalo.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0