.

Här vabbar vi på, lillsparven är sjuk. En gnutta feber, hosta och alldeles slö. Syns i hela ansiktet att han inte alls är sig själv. Min lilla älskling!

Jag är skitjävlatrött, ska snart sova.

Jag ska bara...som vanligt.

Ibland vet jag inte när jag egentligen bara ska hålla käft! Jag kommer ofta på mig efteråt, när det är för sent. Det har sina nackdelar att vara...spontan i käften. 

Mycket tankar hela tiden. Jag blir alldeles matt!

Idet måste hända ganska mycket samtidigt för att jag inte ska bli uttråkad. Idag vart det så tydligt.

Jag joggar på springbandet, lyssnar på en dokumentär och har inte så högt så jag ändå kan höra gymmets musik, glor ut på alla människor och bilar som drar förbi. Men ÄNDÅ rastlös och vill nästan sluta för att jag blev uttråkad. Då ökadejag tempot och började smida planer. DÅ började jag känna mig nöjd.

Min hjärna är fan helt jävla fuckad. God natt!