.

Idag hade jag tänkt trycka i mig nå god bulle eller bakelse. Tänkte inte fetta ensam, jag planerar date med syskonen, dom vet inte om de ännu, och sen får alla andra som också vill fika vara med, typ syrrans ungar, våra käresta, vem som helst.

Gott ska de bli!

Jag har tänkt på det här med allt pissande på natten när man väntar barn. Jo ni vet, jag tänker ganska mycket på viktiga saker, hihi. På natten kan de bli ganska många toabesök, (vi säger gud) Gud gjorde kanske det lilla "besväret" med flit så vi kvinnor förbereder oss lite på vad som komma skall. Så att kroppen och hjärnan inte blir helt chockade när en skrikande bebis kommer. Låter de inte rimligt? Jag och Gud, vi är ganska smarta. Han/hon har noga tänkt igenom varje detalj när han/hon skapade människan.

Nu säger vi att det är så. Punkt slut.

Fy fan vilken jäkla dröm!
Jag skulle gifta mig med någon som hade massa djur, typ en bonnagård.
Det var T, men ändå inte.
Hur som helst så attackerade en jävla höna mig! I ansiktet!
Och den var helt jävla galen, jag försökte få bort den men den jäveln var starkare än jag. Bet den inte fast i min näsa så tog den tag med sina äckliga klor i ansiktet. Aj aj aj!
Jag hatar fåglar! Och gnagare. Vidriga saker.
Drömde jag detta för att jag tänkt tillaga kyckling nån dag?

Det var just och precis att jag fick på mig denna jacka. Maggen är tjock och fet! Min röda ruttna dunis har blivit helt svart och förstörd när jag åkt i Ts firmabil, grrrrrr! Ser ut som värsta slusken (och extra bollig) med röda jackan och jag tänker inte köpa en ny förrän ungen kommer ut. Tänk att den här blåa jackan en gång i tiden var för stor runt magen och perset, men de är nu ett minne blott :-)

Nä men har ni hört!?
A.Breivik klassas som psykiskt sjuk.
Är det sant?
Tycker han verkar helt frisk och hur normal som helst.
Nä, uschfyfan.
Tänk hur mycket ont EN enda människa kan åstakomma.
Ensam förstörde han hundratals människors liv.

Här i höstas mötte jag, syskonen och mor våran gamla dagmamma.
Hon kände igen mig p ga mina bruna ögon "man ser att det är Lisa".
Hon berättade att jag var den envisaste ungen hon någonsin hade träffat. När jag var jättetrött och hon skulle söva mig i vagnen så vägrade jag sova, hur trött jag än var. Jag vägrade ligga ner, skulle prompt sitta och gallskrek.

Började tänka på det nu...
Hoppas att inte vi får en sån unge :D
Men det spelar ingen roll, det viktigaste är att barnet är frisk och mår bra och det menar jag verkligen.

Nåja..hejhej!

Jag är sååå sugen på lussebullar.
Drömde för nån vecka sen att jag käkade en sviiiinstor lussebulla, var sugen redan då men nu vattnas de i munnen på mig bara jag tänker lite extra på de. Jag tänker inte köpa nån från affären, det ska vara hemmagjort. Av typ mamma, inte av mig för jag gillar ta mig fan inte att baka :-)

Låde, vill du baka åt mig?
Du är ju duktig på sånt där :D

När kan man säga att man är höggravid?
Lillsyrran klappade mig på magen igår och sa att man inte kan tro att jag är höggravid. Tänkte inte på de mer förrän nu. Är jag höggravid? (v.32+5)
Inte för att det på något sätt spelar någon roll, men jag undrar bara :-)

Räknade nyss i min kalender att det är 6 veckor och typ 2 dagar kvar till BF!?!?!? Jag har räknat flera gånger men tror fortfarande att jag räknat fel. Det kan inte stämma. Så snart??? Allvarligt? Sist jag kollade var de ju 10 veckor kvar och det var ju nyss jag gjorde de? Shiiiiit vad tiden går snabbt isåfall. Måste räkna igen. Nån sida i kalendern kanske har limmats ihop.

Jag i söndags. Min röv börjar inte så där högt upp jag har bara en sån jäkla svankig rygg förstår ni.

Om gravida kvinnan (jag).

Att sitta längre stunder gör väldigt ont i ryggen, oftast. Får jag inte ont i ryggen så är det någon som trycker sig upp mot revbenen och gör det obekvämt för mig på de viset istället eller också. Ibland kan jag sitta hur bra som helst.

Nu är magen så stor för mig så den är ivägen när jag tex är på toa. Fan inte är det lätt att torka sig när det känns som att jag nästan inte når, haha!

Bebisen har vänt sig med huvudet neråt, h-n har varit vänd dom 3 senaste gångerna när bm känt, så h-n ligger nog kvar så tills de är dags.

Annars har ryggen blivit bättre.
Det är som mest när jag sitter så det är ju jäkla skönt.

Igår tvättade jag upp massa baby saker, lakan, kläder, sängkläder, filt och kräklappar. Det gör så jag längtar ännu mer och idag skruvar vi upp spjälsängen och jag tänker bädda klart så får pjuklarven komma. Fast vi har inte färdigt allt än heller, småsakerna är kvar än. Det känns som lite trist när vi inte ännu fått något större hem.. Men de kommer tids nog :) men jag vill ha nuuuuuuuuuuuuuuuuu!

Nä, de är dålig uppdatering här för att jag tycker inte jag har något roligt eller intressant att skriva. Helt dött i hjärnan.

Det är jag som är tjocken!
En fin tjock.

Redan söndag. Fan vad helgen gick fort :( Men hela söndagen är ju kvar ännu så jag får njuta av ledigheten en dag till.

Jag har vaknat 7.34 och nu väntar jag på att min man ska vakna så vi kan äta frulle. Jag ska nog gå och dra en dusch så slipper jag göra de sen. Tjarrå!

Vad irri att bilderna kom i fel ordning.
Jälla schiiit blogg-app.

Tjallå!
Bilfärden gick bra, ju mer söderut vi kom desto bättre blev vädret och väglaget.
Vi är i happis och största orsaken till de är såklart ikea. Men de finns mycket andra roliga och bra affärer här också, de får man inte glömma om man åker hit.

Har sett massa små, små bebisar idag och jag hade sån lust att rycka dom från sina föräldrar och gosa med dom. Sa till T flera ggr, såg du vilken söööt bebis. Längtan efter sin egen skrutt blir ju inte mindre precis :)
Vi har mest köpt babyprylar och det var ju de som var tanken men de blev ändå inte så mkt.

Nu lite bilder.
1. Dagens tjockmage
2. En mindre fin bild på mig
3. Min bärare, ett stort + med att vara gravvo, man blir behandlad som en kunglighet av sin man
4. Dagens lunch, åt inte ens en halv köttbulle, åt nästan en potatis, typ två korvbitar och några tuggor skinka men hela julmusten drack jag och åt fikabröd efteråt, jag var bara inte så hungrig
5. Middag/kvällsfika, kex och ost eller va fan de nu är, yoghurt och juice

Vi är på vägen.
Vädret är uselt för bilkörning.
Osäkert.
Önska oss lycka till.
Jag vill att vi ska komma fram helskinnade!
Jag vill inte att vi ska dö.

Jag har i af färdkost med mig.

Min lunch, men åt inte mandisarna.

Nä fy nu måste jag sluta!
Jag skriver så mkt strunt och låter som en riktig tjuris "de ska vara si och så, jag tycker dittan och dattan" jag ska lägga av att tycka så mkt här i bloggen.

Jag kan ju alltid skriva nått puttinuttigt om bebisen. De är inte så länge kvar nu tills vi får hålla lillfisen i famnen :)
Ännu kortare tid (förhoppningsvis) tills jag får gå på min ledighet, det ska bli skönt.
Nu kanske jag ska äta lunch. Hejhej!

Om man jobbar på en butik, cafe, restaurang eller på andra ställen där man har en verksamhet som går runt för att man har kunder som köper så tycker jag man ska vara väldigt trevlig, glad, och serviceinriktad. Suriga buttersmurfar, bitterfittor och surgubbar vore inte jobba bland folk, dom vore jobba på nått förtråd eller i nått lager an något slag.

Var på ett nytt cafe igår (säger inget namn men ni kirunabor kan ju gissa, haha) frågade vad de fanns i diverse mackor då de inte stod brevid mackorna vad som fanns i. Tjejen (alla 3 som jobbade var typ 20 år) verkade besvärad och man fick nästan känna sig dumförklarad (inte ok att behandla sina kunder så), sen när vi beställde så frågade killen vad brosan ville ha för dressing, oooj det var jobbigt för honom att säga vad för olika dressingar de fanns, typ, det vore du veta. Alla : var otrevliga och inte allt för intresserade. Inte nog med de! När jag skulle hämta vatten ropade dom just ut brosans macka så jag frågade "är det våran?"
Killen nickade och mörkhåriga tjejen sa med en dryg röst "det är det säkert"

Man bah whaaaat?
Varför jobbar dryga snorungar på ett ställe där man ska ta hand om sina kunder? Hade jag varit chef där och råkat anställa sån där personal så hade dom, i af mörkhåriga tjejen, fått sparken.
Det var inte speciellt gott de vi fikade heller så jag tror inte jag kommer bli stamkund där i af.

Jag tycker det gör jätte mycket om personalen är trevlig och glad. Är stället kanske inte hundra procentigt men har jätte härliga anställda så blir jag mer sugen på att komma tillbaka. Man blir ju glad av glada människor :) Det känns bra att bli bra bemött när man är kund.

Som syrran sa igår så är de inte såå viktigt om nån är sur i kassan på coop, de är som inte samma sak. Fast det är ju alltid roligare med glada typer.
Hon undrade också när jag berättat klart lilla händelsen "varför sa du inte åt dom? Du som kan bli så där arg..?"
Haha, jag blev väl chockad och hann inte tänka :) Så ska man inte bråka med kocken :p

Pink lady, ett märke på äpplen som jag bara sett på ica är äntligen tillbaka. Eller dom har kanske funnits men inte just när jag varit där. Hur som helst så är dessa päpplen sjuuuukt goda. Jag har aldrig fått ett äpple som inte smakar bra, ruskigt goda hela tiden. Absolut de bästa äpplena :D

Nu är det fredag, jiiihaaa! :)

Snart är det fredagsmys.

Jag vet, jag har skrivit skittrist och onödigt strunt här på senaste. Massa tankar som ingen ändå läser och inte heller vore läsa :-)

Här är jag nu, ska mysa och sova.
Mysa med en annan människa, inte med mig själv.

Snart är det helg, så skönt det ska bli!
Längesen jag längtade så häääär mycket.

:)

Jag har ett pojknamn som jag tyckt om i nått år och gärna döpt min pojke till (tror ändå mest på en pöjk) men då är det nu ett av dom populäraste namnen! Irri!
Men det fanns inte många i stan eller i norrbotten som hette de, ännu i af. Trist att ha samma namn som 7 andra på dagis. Men jag har ett till namn som jag tycker är såå fint och jag tror inte de är så vanligt så jag har ju fler alternativ :)
Jag har däremot inga flicknamn som jag klickat med.

Vi vet inte vad vi har förrän vi förlorat de?
Kan det vara så. Inte alltid, inte för alla.
Men många gånger inser man inte vad man har förrän det är borta. Det kan vara allt från ett hem, ett jobb, hälsan, en vän, någon som dör osv osv.

Vi ska inte ta saker för givet.
Jag gör ju det själv också, jag låssas inte som om jag är bättre än någon annan. Men det har blivit så klart för mig under hösten, mommo dog och annat skit hände. Saker jag aldrig trodde skulle hända nu.

Men mommo tog jag aldrig för givet.
Ändå är det fortfarande helt overkligt att hon inte finns mer.
Ända sen jag var liten var jag jätte rädd att mommo eller moffa skulle dö.
Och jag har varit med dom mycket, jag har berättat till mommo (och moffa också) vad hon betydde för mig-medans hon levde. Jag har försökt att vara mycket med mommo och det var alltid lika roligt att komma dit. Älskade mommo, jag saknar dig jätte mycket och mertajärvi för mig är inte längre samma sak när du inte finns där.

Men det var inte de jag tänkte skriva.
Jag blir bara så irriterad över folk som låssas att dom var närmare den döda personen än vad dom egentligen var. Varför???
Visst får man ett litet uppvaknande när någon man vet vem det var, men inte riktigt kände. Man kan också bli ledsen för anhörigas skull och känna med dom. Men varför börja låssas som om den döda var någon speciell för dig när du inte brydde dig desto mer, eller ett jäkla skit om när personen levde? När personen är död så är det lätt att tänka och sakna. Men varför i helvete gjorde man inget när personen levde? Då det betyder något. När jag dör vill jag inte att massa folk låssas sakna mig och DÅ kommer på att jag kanske betydde något för dom. Det kommer alltid vara tråkigt när någon man känt dör, man blir ledsen och undrar varför.
Alla som dör blir helgon.

Hörde nyligen att en person dött, som många inte riktigt gillade och hade svårt för. Men när personen dog så tyckte dom de var så hemskt och det var så jobbigt, DÅ fick personen betydelse. Tror ni inte personen hade velat känna sig så speciell när h-n levde ist?
Jag tycker det är hemskt och så fult mot den avlidne att bete sig så här.

Det är väl bättre att visa vad man känner när våra älskade ännu lever?
Man behöver ju inte berätta för precis alla i sin närhet exakt vad dom betyder för en. Man visar genom att bry sig, umgås osv. Handlingar är större än ord.
Jag tycker det är viktigt att visa sin kärlek för dom man älskar och jag ska bli bättre på det, jag ska försöka att inte glömma att allt har sitt slut.

Jag har för mycket tid till att tänka...

Drömde inatt att vi fått våran son.
Tredje gången jag drömmer att vi får en pojke. Han var så fin och vi skulle sova, bebisen mellan mig och T, vi var så glada och sa "tänk att han är helt frisk också" och vart ännu lyckligare.

Jaha, då tar vi oss an graviditetsvecka 32 då :)

Nu är magen så stor så röven nästan ser liten ut. Men jag tycker magen ser mindre ut irl, så att siga. Men ögat ser kanske vad den vill se :-)

Det blir alltid att fota högra sidan då jag tycker det är skitsvårt att fota med vänstra handen med iphonen.

Det finns mycket man inte får säga ang. barn och uppfostran osv osv osv. när man själv inte är förälder. Visst förstår jag också att saker å ting blir annorlunda när man själv får barn, man ändrar kanske åsikt om en del som man tyckt innan också. Men jag tror även att folk utan barn kan se saker många föräldrar missar. Mycket är säkert lättare sagt än gjort. Men jag vet på ett ungefär hur min uppfostran av vårat barn ska se ut. Man har sett många varningsexempel i af om hur man INTE ska göra... :S

Så jag ska hålla mig att skriva om saker som jag tycker tills min lillis kommer ut ;)
När jag FÅR tycka något för många småbarnsföräldrar.

Ligger i sängen och väntar på mat.
Pizza!
Är inte så förtjust i hämtpizza men det slinker ner de med :-)

Jag har inte blivit sjuk ändå.
Jag kanske hoppades på att bli de en smula...?

Eller nej, jag vill inte bli sjuk för jag och T har planer för helgen. Nu kommer jag säkert bli sjuk lagom till fredag, bara för att jag verkligen inte vill.

Tjocken:

Alltså förstå hur skönt det är att bara ligga i sängen när man har ryggont och inga andra måsten! Jag ligger fortfarande i sängen och har läst, käkat lite glass (haha fetto), surfat lite och så.
Fett skönt!
Det känns bara bättre och bättre i ryggen och jag har inte tagit en enda alvedon. Jag är ju inte så förtjust i att övermedecinera sig själv så det är inte konstigt att jag inte ens tänkt tanken på att ta något mot smärtan :-)

Sen är det 3 arbetsdagar kvar till helg.
Jag längtar sååååå.

Jag ligger i sängen och vilar/läser. Rätt så nice faktiskt. Jag är trött och ryggen vill inte att jag gör så mkt annat, inte jag heller :-)

När jag läst klart kanske jag tar en tupplur, känner mig riktigt sömnig faktiskt, sen har jag inget bättre för mig ändå så då kan jag ju sova...om jag kan. Men vila ögonen i af.

Jag har nästan inte gjort ett skit idag, bara slöat här hemma. Därför jag blir så trött. Nä, nu ska jag fortsätta läsa. Tja!

Jag just nu.

God morgon.
Jag vaknade lite efter sju och jag har sovit gott inatt-trots pisspauser och ryggont. Det gäller att se de goda i de hela och i de stora hela så sov jag ju gott. Ryggen känns bättre idag men gör fortfarande ont.

Jag känner mig också på bättre humör nu och det känns bra. Jag vill inte bli som förr, må psykiskt dåligt, inte ha något att säga fast miljoner tankar snurrar i huvudet, inte orka/vilja gå hemifrån och träffa folk osv osv... Jag har vart där en gång och det räcker gott och väl under en livstid! Men nu vet jag hur och vad jag ska akta mig för att hamna där igen. Livet är så mycket härligare utan de där. Jag trivs bättre med mitt liv om jag bestämmer för att se ljust på det. Sen finns det saker man inte kan styra över... man får bestämma hur man ska fortsätta och sen göra de bästa av situationen. För det vi ändå inte kan styra över, är det lika bra att ta tag i och försöka se ljuset ändå. Det är ändå saker vi inte kan göra något åt. Vi kan välja att fortsätta leva eller att bli levande döda. Jag tänker inte bli levande död igen. Vilka morgontankar...

Jag har fortfarande ont i ryggen och det är synd om mig. Har även fått väldigt ont i nacken också. Tur och skönt att jag är ledig imorgon.

Vi har nyss städat hemmet och nu är det rent igen. Också skönt.

Jag vill ha ett större hem nu.
Kul att det finns så många lägenheter ute nu. Kul att en lägenhet och hus kostar äckligt mycket i denna stad. Kul att hela jävla stan är ute efter större boende just nu. Skitkul. Jag blir svinglad av att tänka på de också.

En del dagar är väldigt jobbiga.
Just nu är jag lite deppig.
Jag har mycket att tänka på och ibland måste jag vara ledsen över vissa saker.
Det tråkigaste är att jag inte känner mig som ett bra sällskap för mina nära och kära. Jag blir helt tom och har inget att säga. Förlåt, men snart blir jag nog bra igen. Det tar ett tag att läka. Jag känner mig ganska ensam fast jag vet att ni finns där. Det är svårt att förklara. Det blir lite upp och ner just nu bara och jag känner mig inte som mig själv just nu.

Jag har hållt igång hela dagen på jobbet och här hemma har jag diskat, tvättat kläder, hängt tvätt, slagit igång en till tvätt. Nu ligger jag i sängen med mina hemmakläder och tofflor på och så har jag värmt vetekudden och satt den på ryggen för jag började få ont igen. Den fick värma mig inatt också.

Jag är så glad över att jag köpte den för några månader sen, den är verkligen skön att ha på där man har ont.

Knubbsälen just nu:

Igår när jag och T pratade lite om när vi åker till BB så sa han att vi kan ju ta den här bilen (en bil med endast två säten) när vi åker in... Då undrade jag vars han tänkt att bebisen ska vara när vi åker hem.

-Jajustja...

Haha, ibland är inte allt så självklart.

Inte sötast, men jag duger.

En söndag morgon i Kiruna är dödare än döden.

...för att stanna?

Nu börjar de likna den vintern vi är vana att se.

Igår kväll och inatt har jag haft ONT.
Hur ont kommer det då inte göra när ungen ska födas, tänker jag då...

Det värkte ordentligt längst ner i ryggen och nere på magen, jag gick som en riktigt gammal jäkel. Det värsta gick över innan jag la mig, jag somnade gott, sov bra, vaknade av att jag behövde på toa och då kände jag att jag hade ont. Gick och la mig, somnade. Varje gång jag behövde vända på mig så vaknade jag och höll på att börja grina för att det gjorde så ont men jag kunde fortsätta sova bra. Tills 4-5 tiden då det blev ännu värre, jag trodde det var dags att föda!

Jag har ännu inte läst något om förlossningen och det som händer innan.
Inte för att jag är ointresserad eller tycker att jag inte behöver veta något, utan för att jag tänker "jag ska, jag hinner, det är länge kvar".

Nu gjorde det ont hela tiden och min gåstil var, om möjligt, ännu värre. Sen fick jag ont en stund, det släppte några minuter, kom tillbaka, släppte några minuter och jag tänkte att neeeej nu är det dags! Nej h-n får inte komma nu, h-n är inte färdig ännu! Min mage ska ju bli jätte stor innan h-n ska ut. Jag blev lite orolig också då lillskrutten inte rörde på sig. Men efter ett tag rörde h-n sig, då gjorde det också svinigt ont men det kändes bättre för då visste jag att lillis var ok i af. Mitt i allt gick jag upp och läste lite om förlossningens gång (haha) och jag tyckte det var likt det jag upplevde. T frågade om vi skulle på akuten, men jag är inte den som springer dit för minsta lilla. Jag tycker man kan vänta och se innan man går till sjukan. Men jag har jobbat hela dan, det värsta försvann vid 6 tiden, skrutten har rört sig som vanligt och är alltså fortfarande i min mage, PJUH!!!

Pratade med min privata bm (syrran) och hon tyckte det lät som förvärkar och jag håller med henne men min privata bm tyckte ändå att jag ska ringa riktiga bm imorgon och kolla så allt är bra med lillis och det ska jag göra, man vet aldrig.

Hoppas jag slipper smärta fram tills jag ska föda. Jag ska ju jobba 3 veckor till!

Idag fyller världens finaste systerdotter hela 4år! Älskade lilla skitunge, har du inte alltid funnits med oss?
Känns som de, då min kärlek till dig är oändlig <3
Jag kommer alltid, alltid älska dig lilla pigan.

Det är 4 år sen jag blev moster och jag älskar att vara de också! Snart ska lilla Saga få en lillkusin och hon säger att hon blir storesyster och ska lära bebisen allt hon kan. Så söt.

Grattis på din dag!

Lillskrutten i magen håller på att buffa sig i min mage. Nu känner man verkligen hela skrutten, inte bara små sparkar. Roligt, lite obehagligt, mysigt och många ggr får jag ont, då revbenen verkar vara kul att sparka på.

Nu när h-n lever om massa så funderar jag ibland om h-n vill komma ut eller vad det är frågan om.

På nått sätt känns det som att det är en rätt så lugn bebis, känns inte alls vild som många brukar säga om deras barn i magen. Vi får se sen vad det är för rackare vi har att göra med :) H-n vaknar alltid till liv vid 23 tiden och börjar röra sig i massor. Hoppas h-n har det bra därinne och längtar efter mig lika mkt som jag längtar efter h-n :D

Min kula till mage är rätt så söt ändå.

Sitter på jobbet och här är det lugnt och fridfullt.

Igår kom det mer snö och jag blev lycklig och fick riktiga julkänslor när jag gick från jobbet och stora flingor föll från skyn. Riktigt mysigt :)
Men på nått sätt har det ändå varit skönt med en lång höst. För mig är det inte så noga. Jag tycker om alla årstiderna, alla har sin charm. Alla årstiderna har även något mindre bra. Men i det stora hela trivs jag i alla väder, bara jag har rätt kläder annars kan det bli jobbigt :)

Kul är det i af att det har kommit snö.
Hoppas den kommit för att stanna.

Igår.

Kallt att stiga upp ur sängen var det. Brrr...
Jag frös ända in i skelettet.

Jag igår.

Jag vill inte stiga upp.
Jag är dödstrött.
Idiot händerna har kliat inatt och jag har legat vaken och kliat. Jätte roligt.
Nu är jag så trött så jag döööör.

Magen i liggläge.
Skrämmande att låren/rumpan och magen verkar ha samma omkrets :D
FETT najs!
(v.31+1)

God morgon!
Tror ni jag somnade igår när jag skulle ta min tupplur? Nå nä!
Jag klarade av att blunda typ 3minuter innan jag blev allt för rastlös. Jag är inte den som kan sova på dagen. Men det har hänt några gånger och det är förbannat skönt att slumra till lite mitt på dagen!

Såg just att det kommit snö inatt, fiiint.
Får se hur många timmar den stannar den här gången då :)

Trötta jag nu och snön ute, också nu.

... tar verkligen på krafterna.

Ni som inte gör nån nytta om dagarna, hur orkar ni? Och jag lovar er att ni blir mer trötta av att inte gör något alls än att göra något. Jag är i af helt utmattad efter att ha gjort ingenting så jag tänkte ta mig en tupplur.

Men jag kommer bli mätt, det är gott och billigt. Trist att äta middag ensam.

Då går vi in i vecka 31 då :)

Alldeles färska bilder.
Jag tror att jag många gånger haft dom där trollorna på
mig när jag fotat magbilder, hahaha, jag lovar att jag inte
har på mig dom hela tiden, jag har flera stycken likadana (favvosar)
och jag byter faktiskt trollor varje dag! Så ni inte tror jag är ännu
mer sluskig än jag faktiskt är.

Magen från olika vinklar.
På bilderna såg jag inte lika tjock ut som jag känner mig.
Det gäller att fota på rätt sätt :p
Igår sa min BM till mig att jag är så fint gravid, då sa jag att jag
känner mig stor som en flodhäst, då sa hon att jag inte alls ser stor ut.
Kul att höra sånt, men jag jämnför ju mig själv hur jag såg ut innan.
Hon vet ju inte hur jag såg ut före. Men det är ändå kul att höra fina
saker om sig själv fast man är tjock som en julegris :)
Bara äpplet i mun som saknas.

När jag ändå skrev att jag var hos barnmorskan igår så kan jag ju
berätta att allt såg bra ut, magen växte som den skulle, hjärtslagen
på skruttis lät också bra. Just när vi var där låg h-n med huvudet neråt
och resten av kroppen var mer på vänster sida, tycker det syns på tredje
bilden, magen är som lite sne. Mitt blodtryck var ännu lägre än vanligt
och blodvärdena hade sjunkit, men inget av det är farligt.
Ofta när dom kollar mitt blodtryck säger dom typ.
Oj vilken lågtryckare du är. Du måste vara yr nu va?
Nu hade jag 80...genom...nått :D
Det är inte konstigt att jag är kall och frusen jämt och blir lätt yr
när jag reser mig upp lite för snabbt.
När jag har så lågt blodtryck så brukar jag tänka att jag kanske håller
på att avlida, pulsen dör ut. Nä, nu blev det massa strunt.
Kolla på min tjockmage istället:







Här på sista bilden ser det ut som att jag somnat stående :D

Kan man göra annat än att sova gott i denna säng?
Ni ser ju hur otroligt myyyyysigt och skönt det ser ut att vara.
Som bäddat (haha, bäddat, fattar ni?) för att sova gott.

Just ja, det här fångade jag på bild igår genom bilen. Rätt så najs, elle huh? :)

Ååå vad det är skönt att ligga i sängen.
Det är skönt att jag inte har några måsten idag. Jo, ett måste har jag - borsta håret. Jag har inte gjort det efter att jag duschade igår. Trassel säger jag då bara.

Idag ska jag träna på att ta det lugnt.
Bara vara hemma och inte göra något speciellt. (gaaah, kliar redan i fingrarna ) Jag hade inte klarat det om det inte var så att biljäkeln är sönder för GÅ, det orkar jag inte :)

Till och med min rygg är utvilad och gör inte ont, det tackar jag för. Ååå så bra man kan ha det :)

God morgon.

Jag slocknade som ett ljus igår.
Vi låg och pratade en stund sen släckte vi lampan och jag somnade nog så fort jag stängde ögonen. Jag har sovit sjuuuukt gott inatt, det är inte klokt hur bra man kan sova, bytte sängkläder igår också och det slår ju aldrig fel.

Jag har alltid, alltid sovit längst in mot fönstret och min man har alltid fått sova närmast dörren ifall nån tjuv eller monster kommer så han skyddar mig, det är mer tryggt att sova längst in. Men nu har vi vart tvungen att byta plats då jag behöver upp och pissa om nätterna och jag är inte så smidig längre så då blir det bättre att T får hoppa ur sängen EN gång sen när han stiger upp än att jag måste tjorva (ibland) flera ggr/natt. Vi har sängen intryckt mot väggen då vi gjort plats för spjälsängen.

Nu ska jag ligga i sängen ett bra tag och njuta av ledigheten och sköna sängen. Senare lägger jag upp dagens mage :)

Dagens middag, hampis å strips.
NU ska jag lägga mig. G'natt!

Nu är det städat och fint här hemma.
Så jävla skönt.

Jag är så trött nu så jag vet inte ens om jag orkar borsta tänderna. Aaa maaa gaaaad!
Ögonen svider och det känns som att jag hade kunnat somna sittandes.

Imorgon är jag ledig och det ska bli himmelskt skönt. Vakna utan att en klocka ringer.

Nä, jag ska inte trotsa, jag går och lägger mig nu. Natti!

Måste köpa mer stearinljus. Eller jag menar värmeljus.

...på förra inlägget.

Nu när jag läste förra inlägget lät jag väldigt kaxig, hehe.

Tänk att jag (bland annat) är tacksam över att min pappa är alkoholist. Tänk att jag kan känna att jag fått något bra utav en sån jobbig barndom. Jag har fått erfarenheter jag aldrig annars hade fått. Ibland tänker jag på att det hade kunnat vara kul om pappa inte var alkis... men nu är det ju så det är och har varit så länge jag kan minnas. Ingen ide att tänka, "tänk om".
Många gånger har jag blivit arg och svurit över att livet startade såhär för mig och mina syskon. Med en alkisförälder medföljer många jobbiga känslor som man får brottas länge, lääänge med. Men jag har haft turen att få gå i en medberoendegrupp med två helt underbara människor som ledare. Jag har fått verktyg att bearbeta hela mitt liv, kan man säga.

Hade inte jag levt som missbrukarbarn så hade jag inte kunnat känna med andra barn som måste leva under dom här förhållandena. Varje gång jag hör att något barn lever liknande som jag gjort så får jag ont i hjärtat. Jag vet hur det känns. Jag hatar att så många andra måste leva så som jag gjort. Det gör ont och man vet inte ens varför. Man växer upp och tror att det är såhär en familj ser ut. Jag vet i af vad jag absolut inte ska utsätta mina egna barn för. Och tack vare att jag fått leva så här så kan jag hjälpa andra som går/gått igenom samma sak, om jag vill.

Det jag tror jag vill komma fram till är att man måste tänka positivt här i livet, annars funkar det inte. Man måste ha "rätt" inställning, annars blir allt jobbigt och jävligt och det äter upp en inifrån. Tillslut blir vardagliga sysslor också pest och pina. Vem vill leva så när vi bara får en chans på oss att leva?
Allt är så lätt att ta till sig. Om man vill.
Man måste bestämma sig för att man vill ändra sin livsstil. Sen är det bara att göra. Inte svårare än du gör det. Gå emot all skit och ta till dig det goda. Ser du negativt på saker å ting så är det självklart det blir de också. Vi väljer själva så stor del av hur vi vill att våra liv ska se ut. Vi kan styra det mesta helt själv. Det är så, jag är övertygad fast jag själv glömmer bort det många gånger. Men jag vet om det här. Vi väljer själva! Vi (vuxna) ansvarar själv över våra liv, ingen annan. Finns det något i livet som varit/är jobbigt så kanske man måste söka hjälp och få någon att prata med. Hitta problemet som ligger och gror i grund och botten. Bearbeta det, prata, prata, prata. Gråta, skrika, vara arg, deprimerad, alla känslor ska få komma. Det kommer inte försvinna av sig själv. Vi jobbar bort det, fast de alltid kommer vara en del av oss.

Jag bestämde mig för att mitt medberoende inte längre skulle få styra så mycket över mitt liv. Jag påminns av det ibland och det kanske alltid kommer vara så, det kommer ju alltid vara en del av mig och mitt liv. Men till största delen så kan jag koncentrera mig på att jag vill att livet ska vara bra och att jag ska vara så lycklig som möjligt. Man måste träna på att tänka såhär om man vill att livet ska vara ljust och fint.

Förträng inget, det gör dig bara ont.
Ta tag i det.

Nu går min hjärna på högvarv och jag är en djup människa som måste få ut mina tankar.

Det jobbiga är att jag skriver via iphonen. Det blir inte samna sak som när jag gör detta via datorn. Jag kan tänka mig att ytterligare en fortsättning följer. Jag har inte ens fått ut hälften av det jag ville få sagt.. eller skrivet.

Hörs sen då.

... att tänka på att bebisen i magen kanske inte är frisk eller välskapt.

Jag tycker inte man ska ta saker för givet, fast jag gör ju det ändå. Men just med att vänta barn.. det är skrämmande. Ingen vet vem som gömmer sig i magen. På gott och ont. Spännande och läskigt.

Jag måste tänka att barnet kanske är sjuk, utvecklingsstörd, down syndrom, missbildad, hjärtfel, döv, blind, skelögd, saknar ett öra eller har för många tår.
Jag vill vara lite psykiskt beredd OM allt inte gått som det vore och om det inte blir som jag vill att det ska vara. Då tycker jag det är viktigt att tänka att det KAN hända, alla får inte friska och välskapta barn. Någon måste få dom sjuka också. Och varför kan inte jag vara den som får ett sjukt barn? Jag tror jag kan få sjuka barn för att jag vet att jag skulle klara av att ta hand om det också.

Jag skulle bli jätteledsen och det skulle vara jätte jobbigt om vi får ett sjukt barn. Det är klart jag önskar mig ett friskt barn, det vore ju idiotiskt om jag, eller någon, önskar sig ett sjukt barn, det vore ju som att önska att sitt eget barn ska få lida. Friskt eller sjukt, det kommer vara mitt barn som jag redan älskar, vilket som. Men jag önskar innerligt att babyn är frisk och mår bra.

För mig är det ett måste att ha dom här tankarna. Blir något fel så är jag lite förberedd. Då blir smällen inte lika stor. Är barnet friskt så blir lyckan extra stor :)

Sen är jag en tillräckligt positiv människa så dom här tankarna gör inte så jag mår dåligt eller blir negativ. Det är bara tankar och så lätt är det inte att rubba mig. Jag har hundratals positiva saker runt mig så ni behöver inte vara oroliga över att det här sänker mig ;)
Jag är van vid att ha kaos i mitt liv så småsaker rör mig inte i ryggen som det säkert gör för er som inte haft motstånd i livet sen födseln. Men jag klagar inte! Jag är tacksam över all skit jag gått igenom och tagit mig ur. Det har gjort mig stark och det kan ingen, någonsin ta ifrån mig.

Tack och hej.
Fan vad jag tänker mycket.

Redan onsdag idag alltså, det betyder att det är torsdag imorgon och torsdag för mig innebär att jag går in i en ny graviditetsvecka. Nu känns det som att det var typ igår jag skrev att vi gick in i v. 30 och redan imorgon är det v.31! Snälla gud, låt tiden rulla på såhär fort fram tills skrutten ska ut!

Äh, jag får se till att ha kul, vara glad och positiv, då går tiden snabbt :)

Som i peter pan, tänk bara glada tankar så kan du flyga :)

Idag ville jag bara ligga kvar i sängen.
Jag hade sovit för gott och inget kändes mer lockande än att ligga kvar under sköna täcket och sova.

Hemmet ser ut som självaste fan.
Bökigt och stökigt, så idag ska jag städa. Ingen kul tanke så här på morgonen när jag är tröööött :)

Ha en bra dag!

När vi var små så lekte vi ofta genom att rita. Vi kunde sitta och rita i timmar. Vi, jag och syrrorna.
Vi målade oftast tjejer och ofta gjorde vi husritningar. Nu när jag tänker på det så tycker jag att vi var lite konstiga, haha! Men bodde man mitt ute i ingenstans så fick man hitta på lite andra sysselsättningar.

Mig blev det då ingen konstnär av, jag har för dålig fantasi. Men mina systrar är mycket bättre. Mamma och mommo är också duktiga, tror pappa inte heller är värdelös..(?)
Nina, äldsta systern är i af grym på att rita! Det är hennes grej.

Detta ritade jag :D Skickligt!
Andra bilden är koncentrerade systrar.

Jag har just kollat DH.
Sitter i soffan och har ont i ryggen.
Magen känns så himla tung och skrutten i magen trycker upp sig mot revbenen hela tiden. Nästan omöjligt att sitta. Bara typ 10 veckor kvar och jag blir ju inte mindre direkt. Magen är fet fet fet fet stor nu. Jag undrar om det bor en jätte där inne. Nu ska jag lägga mig raklång i sängen och hoppas mitt bibbi aj aj försvinner för en stund.
Neggo, jag vet.

Min kula just nu.

Jag är vaken och funderar på varför Agnes-Nicole i hollywoodfruar har så fult hår? Hon verkar ju ha en del pengar att spendera så varför inte göra något snyggt av håret?

Morgonfunderingar...

Nu upp och hoppa för att käka lite frulle.

Ha en bra dag!

Ont det gör ont.
I mina händer.
Ju kallare det blir ute, desto torrare händer får jag. Det blir heller inte bättre av att jag har ett jobb där jag måste sprita händerna stup i kvarten. Jag har vart hos läkarn med händerna men fick självklart inte den salvan jag ville ha, den jag VET funkar och "botar" mina händer som ingen, ingen, ingen annan salva gör. Fick en skräp salva (för mina händer) som jag tänkte att jag ju kan prova på, men den verkar bara hjälpa om man har lite torra händer. Jag har så torra händer så det blir sprickor och tillslut djupa sår som ser ut att vara skurna med kniv. Det är inte skoj ska jag tala om för er, det gör ont. Men dagarna innan det gör ont så kliar det förbannat mycket och jag vaknar av det om nätterna, sjukt frustrerande. Jag ska boka ny tid hos doktorn och kräva salvan som funkar för mig.

Mitt fejs blir också torrt som snus nu när det är kallt. Fult och jobbigt.

Nu sova med mina idiot händer.
Låde, imon ska jag hämta salva av dig.

God natt.

Jag längtar till julen. Juletider.
Mysigt. Frosseri tider. Ligga i soffan och peta i sig massa praliner. Det låter som något jag kunnat ha som hobby. Ta mig fan, jag älskar att äta. Mat och allt gott är så gott. Hur kan man ogilla att äta? Gör nån ens de?

Bli inte förvånade om jag blir riktigt fet en dag :)

Ät så mycket du vill och rör dig så lite som möjligt.

Det känns som att jag har en fet tumör i magen. Men jag hoppas på att det bara är våran bebis. Ja, det är klart det är bebisen. Tumörer är inget att skämta om. Fy dig Lisa!

Tro om det är huvudet som känns så tydligt eller är det kanske rumpan? Jag vet inte. Man vore få göra ul varje dag så man får se vad lillisen pysslar med där inne.

Jag har en sån hästlängtan. Jag har längtat riktigt mycket efter att rida i säkert 1 år nu och jag har inte gjort något åt saken. Planer har gjorts men aldrig blivit av. Men om jag vill börja rida lite då och då (efter ungen fötts) hur ska jag då ta mig till väga? Börja ridskola med 10 åriga tjejer eller vaddå? Jag har inte den blekaste aning om hur jag ska ta mig vidare i denna fråga.

Jag har gått ridskola när jag var liten. Ville ha en egen häst, som säkert många andra småtjejer. Jag gick först ridskola i vittangi (ca 10 mil från mertajärvi där jag bodde) varannan vecka tror jag, men jag minns inte under hur lång tid. Några år senare började jag och några andra tjejer ridskola i finska kuttainen, en biltur på ca 30 minuter enkelväg. Det var skitkul. Men det är inte lätt alla gånger att bo mitt ute i ingenting om man vill ha en hobby. Tack mamma för att vi fick göra något så roligt fast det kostade en del...

Hur som helst saknar jag hästar. Låter kanske lite töntigt men det är ju grymt kul! Förr ville jag alltid ha den största hästen men nu när jag står nära en häst så undrar jag hur jag vågade? Dom är ju ENORMA. Men jag ska vara lika tuff som förut..en dag om inte allt för länge :)

// häst tönt

Snart är denna söndag slut.
Helgen har varit bra och rolig, fast vi typ bara varit hemma, kollat tv, spelat tv-spel, ätit många kg karra och bara varit. En skön helg.

Bebisen rör sig massor. Bråkar med mig gör h-n också. H-n ser till så jag får ont av sparkar och så är det inte många sitt ställningar som är så bekväma för mig. Det är självklart synd om mig om ni inte fattade vinken.

Nu ska jag fortsätta kolla 'vem kan slå filip och fredrik'.
Tjabba!

Här ligger jag och är ful.

Seg söndag, men det gör inget för då dröjer det innan det blir måndag (jobb). Har ingen motivation för jag är så trött så trött. Jag har varit seg sen jag vaknade, så ska inte skylla på att det är söndagen i sig. Gäääsp, det känns som att det är sova-time snart.

//Trött tjej

Idag fyller världens bästa mamma år.
Jag åkte aldrig till byn men det hade varit kul att få fira fina mamma idag.

Älskade mamma, du är den bästa mor man kan ha. Grattis ännu en gång :)

Jag har aldrig drabbats av halsbränna.
Förrän nu.
Jag visste inte att det värmde och brände som när man druckit ren sprit.
Now i know.

Snart är mitt tålamod slut.
Jag vet att jag måste hålla ut och kommer såklart göra det men jag har inget tålamod längre! Jag vill ha min bebis nu! Längtar så otroligt mycket tills vi får hålla dig i famnen och se vem vi skapat. Mäktigt. Klart jag vill att h-n ska växa och utvecklas så mkt som möjligt i min mage, men jag håller på att längta ihjäl mig. Nästan det enda jag tänker på, svårt att undvika när h-n rör sig i magen, jag är fetare än vanligt, orkar knappt röra på mig, ont i ryggen konstant osv osv. Allt skit för våran lilla älskling. Se, allt ont för med sig något gott ;) Told ya!

Snart blire att lira ps3 med min älskling.

Hofffffffff vad jag blir less på människor.
Nej jag är självklart inte perfekt eller glad och positiv precis jämt.

Men då finns det dom extrema.
Dom som ser negativt i PRECIS allt.
Det finns alltid något dåligt, även i något som från första början är positivt. Hur gör ni? Hur orkar ni? Hur kan ALLT vara så dåligt, alltid? Inte är det så konstigt att minsta lilla förkylning är jordens undergång för er när ni har världens sämsta, negativaste inställning på allting. Inte är det så konstigt att allt blir extra jobbigt för er då. Ni kanske har haft det för lätt? Inga ansvarskänslor? Hur kan man välja att leva med så mycket negativitet runt sig när man bara behöver ändra sitt eget tänkande litegrann? Ja, så säger jag som fått ta några jävligt hårda smällar på bara några månader. Ryck upp er för fan, ingen kan ta er på allvar.
Livet går åt hela tiden, varför slösa på det till att göra ALLT så jävla negativt?

Säger ännu en gång att jag inte heller alltid är gladast, men ni som ser negativt i allt. Ho ho jaja.

Några färska bilder på mig som ni får njuta av denna vackra lördag.

Hey! Det är jag som är årets julegris!
Bara äpplet i mun som saknas.

(v.30+2)

Sovit gott som tusan.
Vaknade vid 08.30-9.00 tiden, sovit som en kung!

Babyn har nu hittat vänstra revbenen också, men trycket blir mest högt upp mot höger, hallå lillskiten du ska vandra neråt inte uppåt. Är du trög eller? Nää skoja bara, haha.

Frullen är käkad. Limmmmmpa och o'boy, gött!

-Lim... Och brrr...? Kan det möjligtvis vara limpa?

-Tänk för att det kan de å tänk för att de e de!

(replik från Lotta på bråkmakargatan för den som inte vet de)

Fi fan så länge jag är vaken då.
Trött som... jag vet inte vad. Jag kommer somna dirr när jag lägger mobilen ifrån mig. Ögonen svider. Det gäspas. Hjärnan och resten av kroppen vill bara sova nu och jag tänker lyssna på min kropp.

Längtar till frullen, jag har köpt limpa och det ska bli svingott!

Ljuslykta och en trött jag.

1. Mor
2. Nina
3. Lotta
4. Sebban
5. Vårat husdjur

Ni är så fina och jag är så glad över att just ni är min familj. Förutom nr 5, du är konstig!

Ligger i soffan och käkar karra, känner mig ovanligt rund å go. Nu har jag säkert gått upp 15 kg, jag skojar inte.

Idag har jag spenderat halva dagen med mina syskonen och kära mor. Vi hade väldigt roligt tillsammans, fabian vad jag älskar dom där knasarna, fy vad livet vore tråkigt utan dom. Dom är helt enkelt bäst, mamma och mina syskon :)

Dom for vidare till byn hela bunten, kvar blev jag. Men jag ides inte åka efs golvet är upprivet i köket för det är fuktskadat och håller på att torka och med de sagt betyder det att de inte går att tillaga mat. Men vi kanske åker dit imorgon ändå, det var ett tag sen vi syskon var samlade i byn, så jag kanske skiter i om det blir lite tjorvigt med maten, vi äter ju i så fall hos moffa, enda frågan nu är om man ORKAR åka bil, det är trots allt nästan 2 timmar enkelväg. Vi får se! Hade varit skönt och roligt.

Jag just nu, fet som en gris :)

Åååh vad det är skönt att vara ledig.
Jag gillar att jobba, det gör jag, men nog är det förbannat härligt att vara ledig va? :D speciellt när man förtjänar det (man har jobbat) annars är det inte lika skönt som när man är "ledig" på tvång. Det är hemskt. Det vill säga arbetslös.

Hur som helst har jag käkat några goa bullar idag.

Provar om det håller i sig?
Det funkar va?
Då blir det strax magbilder :D

Vi kan inte låta bli att drömma och fantisera om framtiden - varje dag. Vad vi ska göra när bebisen kommer, hur kul det ska bli. (nu tänker ni negativa och bittra att det är inte så kul alla gånger, vilket vi vet om men jag tror att inställningen till ALLT spelar störst roll ändå, det blir vad man gör det till, en del saker kan man självklart inte rå på) Vi har börjat tänka på när vi åker hem från bb. Första biten från att lämna trygga bb. Då vi ska åka flera mil hem med vårat barn. Då vi börjar livet som en familj. Shit! Det känns läskigt må jag siga.

Vi pratar mycket om hur vi verkligen ska försöka vara ett stöd för varann när det blir tufft. Istället för att bråka så ska vi hålla ihop och vara ett team! Vi ska försöka tänka så. Ingen ska ha mer ansvar än den andra. Klart jag kommer ha lite mer med tanke på att jag blir en mjölkkossa. Vi har bestämt att jag ska kunna gå iväg varje dag, om jag vill. Jag ska inte bli instängd och känna att jag "bara" är mamma. Jag tror att både jag och T kommer behöva en hel del egentid som vi ska ge varann för att orka vara dom bästa föräldrarna vi kan bli. Ja, vi har pratat mycket sånt här. Sen är vi båda väldigt medvetna om att allt inte blir som man planerat, det har vi fått erfara. Men jag tycker ändå att det är viktigt att prata om sånt här så det inte visar sig sen att vi tycker helt olika om allt :) Jag är lycklig över att just T är fadern till barnet, han kommer bli en så jäkla bra pappa, ingen tvekan om det. Det är så kul att uppleva det här med just min T, för att inte tala om hur kul det blir sen. Vi har våra upp och nergångar men det bästa med oss är att vi tar oss igenom allt, våran kärlek är starkare än någonsin-trots allt, mot alla odds. Vi kämpar på och ser framåt. Vi gör det bästa utav det och konstigt nog fått ett helt nytt och bättre perspektiv på allt. Vi tar inget för givet längre och uppskattar varandra mer och på ett annat sätt. Allt ont för med sig något gott? Man måste tänka så om man ska orka med livet. Denna höst har blivit helt fel och inget har varit som de vore. Jag ser ljust på framtiden men tror ändå inte att det inte kan hända mer. Jag är beredd. Jag är stark och klarar allt! Nu skriver jag massa konstiga tankar som vore stannat i hjärnan. Hej då.

Nu kom jag på det!

Jag tänkte berätta för er att efter detta arbetspass är jag LEDIG fre-söndag. Hur underbart är inte de?

Jag hade planerat att jobba fram till veckan före jul men igår bestämde jag mig för att min sista arbetsdag blir 9 december. Endast 20 arbetsdagar kvar till det, nää inte längtar jag :D

Jag kom på att pengar inte alltid är det viktigaste. Det här är sista tiden vi två bara är två, sen ska vi bli tre stycken och livet kommer aldrig bli sig likt igen. Då kom jag att tänka på att den här sista tiden tillsammans som par är väldigt värdefull. Innan vi blir mamma och pappa. Hjälp vad skrämmande!
Och tänk om bebisen vill ut tidigare än beräknat (18 januari) så hinner vi inte alls ha en lugn sista tid tillsammans.

Det ska bli skönt, kanske lite segt att gå hemma men om 4 veckor kommer jag nog vara enorm och saker kommer vara mycket jobbigare då. Det är inte heller rättvist mot kollegorna om jag kommer kunna göra ännu mindre på jobbet. Det ska bli skönt att få vila upp sig och bara ligga och pilla i naveln om jag vill. Hoppas jag får fortsätta må så bra som möjligt som jag mår nu.

Har just ätit lunch. 3 st knäckisar. Ska klämma i mig lite frukt också. Aptiten, vars fan är du? Kom tillbaka, jag saknar dig!

Jag loggade in här för att jag skulle skriva nått. Men vad? Hoff det är inte lätt att vara 24 år och dement.

Ja vad fan var det nu?

.............................

Punkterna betyder att jag tänker.

.............................

Nix, hjärnan la av. Jag är hjärndöd.
Det var antagligen inget spännande jag tänkt skriva så ni inte tror de.
Det var väl bara något dumt och värdsligt.

Snön kom och gick och kom sen inte tillbaka.

Hoppas det är vitt ute till jul i af.
Fast det tror jag nog att det är.

Skulle ladda upp 3 bilder jag tog imorse men det är där felet ligger, appen vill inte att jag bjuder på bilder.

Annars så är jag i v.30 idag :)
Nu känns det som evigheter sen jag skrev att jag var i v.29. Det har varit en lååååång vecka.

Magbilder kommer kanske sen om appen vill. Annars får jag väl sätta mig vid datorn.

Förra inlägget skrev jag igår.
Men då ville den inte komma fram.

Kul att upptäcka att bromsarna på bilen knappt tar när man är påväg till jobbet.
Det är kanske bara bromsvätska eller nått som behöver fyllas på. I don't know. Min man sa att det kanske kunde vara det. Tro inte att jag kan sånt inte!

Jag ska köpa mig en egen bil, innan lillisen anländer.

Jag har inte blivit magsjuk i af. Det var nog som jag trodde, att vi bara ätit nått dåligt.

Igår kokade jag ägg, väldigt vanlig syssla för mig. Äter ägg nästan varje dag. Igår smakade ägget skit!

Jag tog en tugga och kände en vidrig smak. Fyfan det smakade som ruttet gammalt äckligt kött. Jag spottade ut.
Luktade efteråt på ägget och det luktade dött. Då höll jag på att spy, fy fan! Nu kommer jag nog vara rädd för att äta ägg på ett tag. Hatar när sånt här händer, buhuuuu!

Bebisen känns att vara för stor i min mage. Det känns som att h-n har det trångt där inne. För mig känns de då som att magen är alldeles för liten för en mega baby(?). Hela magen rör sig många gånger när h-n sätter igång. Nu känner jag tydligt att olika kroppsdelar rörs, inte "bara" hela filuren som för några veckor sen.

Här är en bild på mig, tagen igår.

Tre stycken clementiner har jag fått i mig idag. Inte ens vatten har kunnat slinka ner. Jag har mått illa hela natten och morgonen, nu känns det lite bättre. Jag vore ha sjukskrivit mig idag men då hade det blivit kaos här på jobbet.
Det känns som om jag fått i mig nått dåligt. Det vrider sig i magen när jag tänker på baconsåsen jag åt igår.

Det är inte skönt att få massa sparkar i magen när man mår illa. Det gör ju inte saken bättre om jag säger så. Men jag blir ändå lika glad av att känna rörelser från lilla rumpnissen i magen :)

Igår köpte jag första kläderna till bebisen, blandade känslor. Läskigt men ändå så himla kul. Jag är livrädd över att kläderna inte kommer få användas...

Det är som att du har sovit.
Varit i ide.
Jag vet inte.
Hur kan man vara så närvarande men ändå inte?
Allt i dig har sovit.
Nästan varit dött.
Du har blivit återupplivad.
Du har äntligen vaknat.
Ingen kan förstå.
Ingen kan se det jag sett.
Ingen ser det jag ser nu.
Det är mellan dig och mig.
Ingen annan.
Det är konstigt.
Jävligt konstigt.
Men det är som det är.
Jag är varken blind, dum eller naiv.
Jag tror inte på att något varar förevigt.
Men i mitt hjärta känns det rätt.
Väldigt svårt och tungt.
Men ändå helt rätt.
Mer rätt än någonsin.
Det kan ni inte förstå er på.
Kanske inte jag heller, men jag vet vad mitt hjärta känner och säger.
Ni ser det inte som jag gör.
Jag försöker inte förtränga eller låssas som att det är som förut.
Jag följer bara mitt hjärta och gör det bästa utav det.

Allt blir inte alltid som man tänkt sig.

God morgon.
Eller snart god lunch.
Jag ligger fortfarande i sängen men har vaknat vid åtta. Jag är ledig idag, helt underbart. Jag har värsta drömveckan.

Måndag-ledig
Tisdag-jobb
Onsdag-jobb
Torsdag-jobb
Fredag-ledig
Lördag-ledig
Söndag-ledig

3dagars jobb på en arbetsvecka är ta mig fan lyx. Jag ska ligga en stund till i sängen, har ont i ryggen. Men snart ska jag stiga upp.

Bjuder på en rolig historia, taget ur dassboken:

Att fota blommor är alltid ett säkert kort.
Haha, säkert kort. Fattar ni?

Vackra blommor tappar också sin skönhet tillslut.

Inatt har det blivit frost i Kiruna.
Det var som ett extra glas på bilrutan imorse. Och på marken är det glashalt. Eller, värre än glashalt. Det är som oljat glas på backen. Helt galet.

Bild från fönstret tidigare idag.

Jag har (hittills måste tilläggas så ingen säger -vänta du bara) haft en bra och lättsam graviditet (ja, hittills) och det är jag tacksam för. Nej, jag har inget att jämföra med men jag vet ju hur kvinnor kan må och vilka jävliga besvär många kan få. Så jag kan inte klaga.

En sak som är så jävla skönt med att vänta barn är att jag slipper äckliga mensen. Jag hatar verkligen den. Och äckligt är det också. Jag ser inte framemot detta blodbad. Blöder man inte svinlänge efter att man fött ungen också? Hoff, dags att läsa på lite kanske :) Jag är så obildad man bara kan bli.

Jag igår på morgonen.
Låg och drog mig till halv 11 eller nåt sånt, skönt!

Där kom inlägget från blogg-appen jag skrivit för flera dagar sen.

Nu funkar det. Wow!

I lördags var jag på krogen med några stycken, först hade vi lite fest hemma hos oss, jag var inte taggad då jag var trött och så hade jag inga snygga kläder då allt var smutsigt och festen var oplanerad så jag hade inte hunnit köpa något fint heller.

Träffade trevligt folk och så var det skitkul att kolla på alla som klätt ut sig, haha allt hittar dom då på :) bananer i pyjamas, Mario, avatar och självklart fanns det även många brudar som var porriga nunnor, army girls, sjuksköterskor osv. Jätte kul att så många klädde ut sig helgen till ära. Jag älskar sånt där med utklädnad. Nästa år ska jag också klä ut mig!

Det jag ville komma fram till var att jätte många kollade konstigt och snett på mig och min gravidmage, precis som att folk trodde jag var ute och söp!
Jag är inte den som bryr mig desto mer vad folk tycker och tror om mig men det kändes inte kul när man såg många dömande blickar, jag önskade nästan att jag hade ett plakat på mig där det stod typ "ja jag är nykter på krogen, nej jag dricker inte alkohol när jag väntar barn". Eller så trodde folk att jag klätt ut mig? Haha. Jag var inte snygg, såg ut som en kvinna som var gravid och påväg på begravning. Det insåg jag när jag kom till krogen... Då ville jag hem :D

Jag i lördags på (begravnings?) fest.

Jag måste ju erkänna att begravninsklänningen fick mig att se väldigt slank ut med en lite kula på magen :D.

Åååååh! Kan inte den här äckliga dagen ta slut snart? Jag vill bara hem till sängen och ligga där, låssas som att jag inte finns och inte tänka en positiv tanke.

Eller lite positiv kan jag vara.
Bebisen lever om en del idag, med ordentliga kickar i min mage, det är ljuset i mörkret för idag :)
H-n kanske känner att jag är ledsen och vet att jag blir glad av massa rörelser, nååå vilken snäll bebis jag har, redan så omtänksam :p

Idag vill jag bara ligga i min säng och sova/gråta/äta godis osv.

Det är en sån dag. Mycket möjligt en sån vecka. Eller veckor. Kanske månader. Vem vet.

Jag känner mig som skit.
Jag vill och behöver sova.
Jag vill bara ligga i min säng.
Adjö.

Det är så jävla kul att vakna klockan 6 av alarmet och vara tvungen att stiga upp när man egentligen bara hade velat sova hela dagen.

Det finns inga goda morgon, som min finne pappa brukade säga när man sa god morgon.